Spoofing är en metod där bedragare förfalskar avsändaren för ett samtal eller meddelande så att det ser ut att komma från någon annan. Det kan se ut att komma från någon man är bekant med, vilket gör det så bedrägligt. Du kan alltså inte alltid lita på numret eller namnet som visas i mobilen.

För teleoperatörer är det viktigt att arbeta med trygghet och kunskap kring telefonbedrägerier. Om information och kunskap om metoder som spoofing sprids är det större chans att den som utsätts känner igen vad som händer – och förstår varför personen i samtalet kan verka så övertygande.

Vad betyder spoofing?

Spoofing betyder att någon utger sig för att vara någon annan. Ordet kommer från engelska spoof, som betyder parodi eller imitation, och beskriver just detta: något ser trovärdigt ut men är i själva verket falskt.

Vid ett telefonbedrägeri handlar spoofing om att något inte är vad det ser ut att vara. Ett telefonnummer, ett namn eller en annan identifierande uppgift manipuleras så att den ser riktig ut för mottagaren. Allt ser normalt ut. Det är just det som gör spoofing så effektivt.

Så används spoofing vid telefonbedrägerier.

Bedragare använder spoofing för att få kontakten att framstå som trygg och relevant. Ett samtal kan se ut att komma från en bank, en myndighet eller ett välkänt företag, trots att det kanske kommer från såväl utlandet som från en helt annan aktör.

I många fall inleds samtalet med att något påstås ha hänt. Det kan handla om ett konto som sägs vara under attack eller pengar som påstås vara på väg att försvinna. Bedragaren säger ofta att situationen är akut och att det är avgörande att agera direkt. Den upplevda brådskan är ett genomgående kännetecken för den här typen av bedrägerier.

Samma mönster kan förekomma i sms eller andra meddelanden. Avsändaren kan se bekant ut och meddelandet kan dyka upp i en pågående konversation. Det gör det lätt att tolka situationen som verklig.

Hur kan numret som visas vara missvisande?

Nummerpresentation visar den information som skickas vidare i samtalet, men inte alltid vem som faktiskt ringer. Vid spoofing kan därför ett samtal vara missvisande och se ut att komma från Sverige trots att det rings från utlandet.

Tidigare kunde bedragare använda fasta svenska nummer, till exempel 08-nummer, för att ge det intrycket. Den möjligheten är i dag stoppad. Samtidigt utvecklar bedragarna sina metoder hela tiden. Det gör att nummer och avsändare fortfarande kan upplevas som missvisande för den som tar emot samtalet.

Hur minskar kunskap om spoofing risken att bli lurad?

Kunskap om spoofing gör det lättare att förstå att en kontakt kan kännas trovärdig – men ändå vara falsk. När man vet att nummer och avsändare kan vara manipulerade är chansen större att man blir misstänksam mot kontakter som verkar korrekta men där man utsätts för stress och press.

Man kan också agera förebyggande genom att exempelvis blockera samtal från utlandet.

Ett visst mått av misstänksamhet minskar risken att man agerar i affekt. Det gör det också lättare att se att bedrägerierna är utstuderade och professionellt genomförda. Den förståelsen minskar också risken att den som drabbas känner skuld eller skam.

Den här artikeln är granskad och godkänd av Amanda Landqvist som är Fraud Prevention Lead på Telia.