Se upp för bedrägliga och vilseledande sms

Lär dig känna igen bluff-sms, hur smishing fungerar och varför bedragare använder kända varumärken

Kvinna tittar på sin mobil med oroligt ansiktsuttryck.

Bluff-sms är bedrägliga meddelanden som skickas för att lura mottagare att klicka på länkar, ringa angivna nummer eller lämna ifrån sig personlig information. Meddelandena kan se ut att komma från välkända företag, trots att de i själva verket skickas av bedragare.

Sms-spam är ett samlingsbegrepp för oönskade sms som skickas i stor skala. Sådana utskick kan vara kommersiella och är inte alltid bedrägliga.

Smishing är en form av bedrägeri där bluff-sms används som metod. Den här typen av meddelanden kan i vissa situationer uppfattas som personliga och tidspressade, vilket kan göra det svårare att stanna upp och granska innehållet.

Så används paketleveranser i bluff-sms.

Paketleveranser är ett vanligt exempel på hur smishing kan se ut. Bedragare använder ibland påstådda leveranser som lockbete i sms, eftersom många är vana vid att få aviseringar när ett paket är på väg. Den igenkänningen kan göra meddelandet lättare att ta för givet.

I de här fallen hänvisar avsändaren ofta till ett påstått problem med leveransen. Det kan handla om en missad utkörning, en ofullständig adress eller en avgift som behöver betalas. Formuleringarna är ofta korta och tidspressade, vilket kan påverka hur snabbt mottagaren reagerar.

Tidpunkten kan också ha betydelse. Sms av den här typen förekommer ofta under perioder då många väntar leveranser, till exempel vid reor eller inför högtider.

Bluffakturor i sms.

Betalningar och fakturor används på liknande sätt som paketleveranser i bluff-sms. Avsändaren påstår ofta att en betalning har misslyckats, att en faktura är obetald eller att en åtgärd krävs för att undvika problem.

Meddelandet hänvisar vanligtvis till en länk där mottagaren uppmanas att kontrollera uppgifterna. Formuleringarna är ofta korta och tidspressade, vilket kan påverka hur snabbt mottagaren agerar.

Varför länkar och telefonnummer är centrala i bluff-sms.

Bluff-sms innehåller ofta en uppmaning att ta kontakt, antingen genom en länk eller via ett angivet telefonnummer. I leveransrelaterade meddelanden leder länken vanligtvis till en extern och falsk webbplats där mottagaren uppmanas att ange uppgifter, betala en avgift eller ladda ner en app. I andra fall uppmanas mottagaren att ringa ett nummer för att lösa ett påstått problem.

Telefonnumret används på liknande sätt som länkar. Samtalet kan leda till att mottagaren ombeds lämna personliga uppgifter, kortinformation eller logga in på ett konto. Genom att flytta dialogen till ett telefonsamtal minskar möjligheten att i efterhand kontrollera vad som sagts eller granska avsändaren.

Tidigare kunde språkliga fel och ovanliga formuleringar fungera som tydliga varningssignaler. Idag är det inte alltid lika enkelt. Med hjälp av AI-baserade textverktyg kan bedrägliga sms vara skrivna på korrekt och naturlig svenska, med ett tonläge som liknar legitim kundkommunikation.

Gemensamt för många bluff-sms är att de försöker skapa stress eller brådska. Uppmaningar om snabb handling, okända länkar eller telefonnummer och krav på verifiering av uppgifter är återkommande inslag. Det gör det extra viktigt att inte följa instruktionerna i meddelandet, utan istället kontrollera uppgifterna via företagets eller organisationens officiella kontaktvägar.

Exempel på hur bluff-sms om paket kan se ut:

DHL Express 6345574045 från SENDBIKE.COM beräknad leverans 28/04. Hantera leveransen här: hxxp://xn--42-slcezd2c0e[.]xn--p1ai/dhl/?q9us77cre0f2

Vi är nästan framme. Klicka på den senaste spårningslänken för din IKEA-leverans: https://shyne[.]xyz/dhl/?38x05yknzht10

Vi har problem med att leverera ditt paket nr GB09750044 på grund av obetald fraktavgift: hxxp://dsftz[.]com/dhl/?ghish35b10cvx

Ditt paket från Flowers Delivery levereras idag senast kl. 15:00. Inte hemma? Spåra det här: hxxp://msite[.]xyz/dhl/?uxx6inc7g1010r

Därför används kända varumärken.

Bedragare använder ofta kända varumärken i sms-spam för att skapa förtroende hos mottagaren. I vissa fall visas företagets namn direkt som avsändare i sms-inkorgen, trots att meddelandet inte kommer från företaget. I andra fall förekommer varumärket i själva texten, till exempel i samband med påstådda betalningar, fakturor eller kontohändelser som sägs kräva snabb åtgärd.

Den här typen av sms kan vara svår att skilja från äkta meddelanden. Texten kan vara korrekt formulerad, fri från stavfel och anpassad efter hur företag normalt kommunicerar med sina kunder. Det gör att varken avsändarnamnet eller innehållet alltid räcker för att avgöra om ett sms är legitimt.

Skillnaden mellan bluff-sms och sms-spam.

Bluff-sms och sms-spam används ofta tillsammans, men begreppen beskriver olika saker.

Sms-spam handlar om hur meddelanden sprids och syftar på sms som skickas i stor skala till många mottagare. Innehållet kan vara kommersiellt och är inte alltid bedrägligt.

Bluff-sms beskriver vad meddelandet innehåller. Det är sms som försöker vilseleda mottagaren, till exempel genom falska påståenden om leveranser, betalningar eller kontohändelser.

Hur teleoperatörer begränsar bedrägliga sms.

Smishing är svårt att stoppa helt, men teleoperatörer samarbetar för att minska spridningen. Ett gemensamt verktyg är kortnumret 7726, dit misstänkta sms kan vidarebefordras för analys.

Rapporterna används för att identifiera mönster och aktuella metoder för smishing. Sammantaget gör informationen gör det möjligt för operatörerna att vidta lämpliga skyddsåtgärder.

Så ska du hantera misstänkta sms.

Misstänkta sms bygger ofta på stress eller brådska och kräver sällan omedelbar åtgärd. Genom att ta ett steg tillbaka minskar risken att agera på felaktiga uppgifter.

Länkar och telefonnummer i sms bör behandlas med försiktighet. Uppgifter om betalningar, leveranser eller konton kontrolleras bäst via företagets eller organisationens officiella kontaktvägar, i stället för genom instruktionerna i meddelandet.

Misstänkta bluff-sms kan också rapporteras till 7726 för vidare analys.


Den här artikeln är granskad och godkänd av Amanda Landqvist som är Fraud Prevention Lead på Telia.