Så arbetar Telia med Polisen

Telia, och alla andra telekomoperatörer i Sverige, har höga krav på sig från de brottsbekämpande myndigheterna när det gäller hanteringen av all data som skapas när vi använder tjänster i mobilnätet.

Martin Ingerslev är ansvarig för det team på Telia som hanterar alla förfrågningar om att lämna ut abonnemangs- och trafikdata till främst Polisen, men även andra instanser som Tullverket eller Åklagarmyndigheten. Han beskriver en vardag med många förfrågningar, ställningstaganden och högt tempo.

- Vi är ett mycket erfaret team. Någon har jobbat över 45 år här och andra över 10 år. Vi har stor kunskap på vårt område, och om det gäller de riktigt invecklade juridiska frågorna tar vi hjälp av Telias väldigt kunniga jurister, berättar Martin Ingerslev.

Därför begär myndigheterna ut data

Hur, var och när data får lämnas ut styrs av Lagen om elektronisk kommunikation, LEK. Den reglerar en mängd saker som till exempel operatörernas ansvar, säkerhet och personlig integritet som användare av tjänster.

Anledningen till att man begär ut uppgifter varierar. Vanliga situationer är vid brottsutredning, misstanke om brott eller när det finns behov av att identifiera vem som använt ett nummer eller en ip-adress.

Data som efterfrågas kan till exempel vara vem som står bakom ett telefonnummer, när någon har pratat med en viss person eller var en mobil har befunnit sig när ett samtal skett. Det sistnämnda används oftast när man söker efter försvunna personer. Man skiljer på metadata, som till exempel position eller tidpunkt, och innehåll som är vad som sagts eller skrivits.

Post- och telestyrelsen har sista ordet

Någon enstaka gång händer det att åsikterna går isär om viss information ska lämnas ut eller ej. Då är det upp till Post- och telestyrelsen, PTS, som är den myndighet som ser till att LEK följs, att avgöra vem som har rätt.

– Men vi har ett mycket gott samarbete med Polisen och andra myndigheter, och det är bara ett fåtal gånger det händer, säger Martin Ingerslev.

Han konstaterar att utvecklingen går snabbt på området, främst beroende på den allt snabbare digitaliseringen av samhället, där även kriminella hakar på. Sedan 2020 har antalet förfrågningar ökat med 50 procent per år.

Nya lagar och högre krav

Förutom att hantera förfrågningar ska Martin Ingerslev och hans team även hålla sig uppdaterade om lagar och regler. Det kommer hela tiden nya lagkrav, till exempel rörande hur fort en förfrågan ska hanteras, med allt kortare tider för Telia att agera.

Och från och med augusti 2026 finns ny EU-lagstiftning som gör att utländska polismyndigheter ska kunna göra förfrågningar direkt till Telia utan att gå via svenska myndigheter, vilket tidigare var fallet.

När det gäller framtiden är Martin Ingerslev tydlig: allt mer data gör att kraven på Telia höjs. På sikt kommer troligtvis ny teknik som AI att kunna hjälpa företag och myndigheter att enklare och snabbare uppfylla kraven.