navigation-profile navigation-search navigation-menu navigation-services navigation-mail navigation-mail navigation-laddarefill navigation-forum navigation-close navigation-plus navigation-minus navigation-chevron-right navigation-newspaper heart

Nu kan du bli e-medborgare i Estland

Publicerad: 2015-12-14 09:09 | Kategorier:

Estland är sedan ett antal år pionjärer inom digitalisering av offentlig verksamhet. Sedan våren 2015 kan vem som helst, oavsett nationalitet, bli e-medborgare i Estland, något som de hoppas ska få fart på företagsetableringen i landet.

För 25 år sedan var Estland fortfarande en Sovjetstat med en minst sagt haltande planekonomi. Sedan dess har landet utvecklats till ett av världens ledande it-länder och nämns ofta som ett föredöme när det gäller digitalisering. Esterna är vana vid att hantera hundratals offentliga tjänster med sina e-legitimationer, som gör att de kan såväl rösta och komma åt medicinska journaler som skriva affärskontrakt. För estniska företagen handlar det om tusentals tjänster som är tillgängliga med de elektroniska legitimationerna.

Under våren 2015 öppnades också möjligheten för utländska personer att ansöka om e-legitimation och bli ett slags ”satellit-ester”. En av förhoppningarna med denna satsning är att göra landet mer attraktivt för företagsetablering (även om bland annat Skype redan valt att husera i landet) för att till exempel få fäste inom EU. Det ska i sin tur leda till nya marknader för estniska tjänsteföretag.

Kunde bygga nytt direkt
Isobel Hadley-Kamptz på den svenska Digitaliseringskommissionen konstaterar att Estland går stadigt uppåt i de internationella rankningarna av digitaliseringsmognad, medan Sveriges trendkurva är svagt neråtlutad.

– Estland var tidigt ute med digitalisering men det var Sverige också, så det är inte hela förklaringen. Däremot tror jag att man kan se deras historia som en bra grogrund för en snabb utveckling; de hade inte gamla institutioner som behövde anpassas, utan kunde bygga nytt direkt. Dessutom fanns det en folklig förankring och ett allmänt driv att utveckla samhällstjänster när ockupationen upphörde i början av 1990-talet, säger hon.

Uppmuntrat entreprenörer
Ytterligare en förklaring som hon pekar på är att den offentliga sektorn uppmuntrat olika it-baserade lösningar som entreprenörer utvecklat. Redan år 2002 betalades exempelvis 40 procent av parkeringsavgifterna i huvudstaden Tallinn via ”m-parking”, där betalningen sker via mobiltelefonen. [1]

– Det här är oerhört värdefullt i vårt uppdrag, alltså verka för att det it-politiska målet uppnås. Målet är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter, och när andra länder gör saker som fungerar finns det all anledning att se vad som kan vara användbart hos oss, säger Isobel Hadley-Kamptz.

Kompetenslyft i offentlig sektor
I december 2015 lämnade Digitaliseringskommissionen sitt femte delbetänkande till regeringen, och det innehöll ett antal konkreta förslag till åtgärder för att få Sverige att komma längre i digitaliseringen.

– En av sakerna som har efterfrågats på många håll är ett kompetenslyft bland ledare i offentlig sektor. För närvarande är det väldigt ojämlikt i landet, där vissa kommuner ligger långt fram medan andra inte gör något alls. Det finns fantastiska möjligheter att effektivisera den offentliga verksamheten, något som kommer att behövas framöver.

Källa:
[1] www.reforminstitutet.se/mobilt-id-blir-estlandskt-exportprodukt




Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste om trender, teknik och digitalt i din inbox.

Tyck till
arrow-downt arrow-downt navigation-arrow-right