Narrowband för IoT och det hållbara samhället

Strömsnål kommunikation med lång räckvidd är något som kommer att underlätta kommunikationen när allt mer runt omkring oss blir uppkopplat. Narrowband heter den nya tekniken som har just dessa egenskaper.

Utvecklingen av Internet of Things (IoT) går allt snabbare, och enligt en prognos kommer det att finnas 125 miljarder uppkopplade IoT-enheter år 2030.1 För att en ständigt ökande mängd uppkopplade enheter ska kunna skicka och ta emot data krävs det en ny lösning för kommunikationen.

– Det blir för dyrt att hålla på och skicka stora datamängder med 4G. Dessutom är det i många fall inte optimalt eftersom det är en teknik som är förhållandevis energikrävande, och man vill ju inte vara tvingad till regelbundna batteribyten när det nu rör sig om många enheter, säger Alexander Bernstål, Internet of Things-specialist hos Telia.

Narrowband2 heter den nya tekniken som kan lösa utmaningen. Den är utvecklad för att skicka små dataströmmar under en lång tid, vilket är precis vad som behövs inom Internet of Things. 4G är istället anpassad för att förutom datakommunikation även kunna användas för röstsamtal, det vill säga en helt annan typ av kommunikation.

– Det finns flera tekniska fördelar med narrowband i det här sammanhanget. För det första kan den paketera datan så att det går att skicka informationen mycket snabbt, för att därefter direkt gå ner i viloläge. Det gör att tekniken blir energisnål.

Batterilängd på upp till nitton år
Det innebär i sin tur att batteridrivna uppkopplade prylar kan klara sig utan batteribyte under en lång tid. De enheter som redan nu finns tillgängliga drivs med ett eller två batterier, i storlek motsvarande traditionella AA-batterier, och som kan ha en livslängd på upp till 19 (!) år.

– Minst tio års livslängd är riktmärket, även om det alltså kan bli ännu längre. Men vid det laget kanske inte själva enheten är funktionsduglig längre i alla fall, säger Alexander Bernstål.

Narrowband kan användas för kostnadseffektiv kommunikation, speciellt när priserna på själva enheterna sjunker när det nu kommer en strid ström av nya IoT-enheter och sensorer på marknaden.

– Det är många nya användningsområden som blir aktuella med den här tekniken. Jag märker att det finns ett stort intresse inte minst från offentliga aktörer, eftersom narrowband kan bidra till kostnadsbesparingar och olika former av samhällsnytta.

System för att hantera samhällsutmaningar
Det går till exempel att bygga upp system för att hantera samhällsutmaningar som vattenläckage i stadsmiljön, strömbortfall och förluster i fjärrvärmenätet.

– Det är även möjligt att snabbt upptäcka eventuell kontamination av dricksvatten. Men exempelvis också att skapa smart, behovsanpassad styrning av gatubelysningen.

Ytterligare en konkret nytta som narrowband kan bidra till är att hålla nere onödiga kostnader genom automatisk övervakning av olika typer av utrustning, till exempel rullstolar på ett sjukhus.

– Rullstolar är rätt kostsamma, så det är förstås angeläget för sjukhusen att se till att de inte försvinner – vilket händer regelbundet i dagens läge. Det skulle då mycket väl kunna vara en affärsmodell där leverantören erbjuder övervakningen som tjänst, så behöver inte sjukhuset ta det ansvaret.

Dessutom har narrowband bra täckning och kan nå ställen där traditionella GPS- och mobilsignaler stoppas.

– Det öppnar möjligheter för att exempelvis spåra personal som befinner sig i en tunnel eller gruvarbetare under marken.

Plattformar ger ekosystem
Stadstrafiken är ytterligare område där narrowband kan användas för att förbättra situationen. Där kan tekniken bland annat vara en del av ett system för att effektivisera styrningen av fordonsflottor, till exempel stadsbussar.

– IoT-plattformarna är själva fundamentet som håller ihop allt. De kan liknas vid digitala ekosystem som gör att många olika tekniska lösningar samverkar för att skapa synergier som ger ett ännu större värde till medborgaren, säger Alexander Bernstål.

Han beskriver ett exempel med pensionärers trygghetslarm i hemmen som kan vara sammankopplade med stadens gatubelysning.

– Trycker pensionären på larmet och en ambulans åker ut så skulle gatubelysningen utanför adressen kunna lysa starkare eller signalera på annat sätt för snabbare vägleda ambulansen.

Även fordon och vägar kan förses med sensorer som känner sådant som förändringar i motorn eller vibrationer i marken.

– Genom att upptäcka problem i tid går det att förebygga dem genom att sätta in förebyggande underhåll eller service. Då kan det ske på ett kontrollerat sätt vid ett passande tillfälle istället för att man riskerar akuta driftstopp och svårreparerade skador.

Källa
1 https://technology.ihs.com/596542/number-of-connected-iot-devices-will-surge-to-125-billion-by-2030-ihs-markit-says

2 Eller mer specifikt: narrowband-IoT eller NB-IoT.

Läs också
FM Mattson samarbetar för smart uppkoppling
IoT i samhällets tjänst
Sensorer gör fastigheter smartare i Umeå