I jämtländska Ragunda pågår ett projekt för ökat patientengagemang som riktar sig till personer med kroniska sjukdomstillstånd som högt blodtryck, hjärtsvikt, ångest, depression och diabetespsykisk ohälsa. Det här är grupper som i dag saknar digitala lösningar, samtidigt som kostnaden för deras vård utgör cirka 80 procent av de totala svenska vårdkostnaderna.1
Projektet bygger på en innovativ digitalinnovation tjänst som möjliggör föregenmätningar i hemmet – eller varsomhelst på distans – vilket gör att läkare, sjuksköterskor och hälsocoacher kan följa upp patienterna i realtid och ge vård och stöd via text, samtal och video baserat på individens behov och önskemål.
– Det här öppnar stora möjligheter till förbättrad vård, bland annat för att vårdresurserna kan fördelas på ett bättre sätt än i dag, säger Pär Astner, säljansvarig på Telia Digital Health.
Måste effektivisera vården
Detta är helt nödvändigt för att kunna leverera högkvalitativ vård framöver, konstaterar han. Sverige är nämligen ett av de länder i världen där antalet äldre blir fler och fler, medan gruppen som är i arbetsför ålder minskar. Och sjukvårdskostnadernas andel av BNP ökar.2
– Detta gör krasst sett att samhället måste välja mellan att prioritera bort andra finansieringsbehov, öka det allmänna skatteuttaget eller hitta sätt att effektivisera verksamheten.
Dessutom har utvecklingen inom vården gjort att ett antal sjukdomar som tidigare innebar akut fara för livet istället blir kroniska tillstånd. Det är alltså många kommer att bära med sig en kronisk livslångsjukdom framöver.
– Därför är de digitala innovationer som riktar sig mot denna grupp ytterst värdefulla, både för patienten och för samhället i stort, säger Pär Astner.
Enligt en rapport från Institutet för framtidsstudier visar att om 20 procent av dem som lever med kroniska sjukdomar gavs bättre möjligheter att skaffa kunskap om sin sjukdom och därmed förbättra sin egenvård så kan samhället årligen spara 2,8 miljarder kronor i minskade vårdkostnader.3 Detta motsvarar ungefär budgeten för hela Danderyds sjukhus.4
Ökad trygghet
Även om det är stora summor inblandade så är Pär Astner mån om att lyfta fram de stora fördelar som också finns för den enskilda individen med de nya verktygen för egenmätningar på distans.
– Ett digitalt stöd som ger en bättre kontakt med vården och löpande skickar hälsodata med automatik skapar en grund för en kontinuitet i behandlingen, vilket i sin tur är en av de viktigaste förutsättningarna för att behandlingen ska bli framgångsrik, säger han.
Det ger dessutom en markant ökad trygghet för exempelvis patienter med lungsjukdomen KOL.
– För dessa patienter är det viktigt att vara ute och röra på sig, men de lever med en risk att råka ut för allvarliga andnödsanfall. Genom att vården kan följa deras status på distans ökar möjligheterna väsentligt att sätta in förebyggande åtgärder.
Därmed behöver KOL-patienten inte vara lika för rädd för att råka ut för ett anfall under till exempel en promenad. Och med ökad motion förbättras deras hälsa, vilket i sin tur minskar vårdbehovet.
Många vill ta ökat ansvar
Det handlar också om en trygghet i form av en ökad egenkontroll.
– Det visar sig tydligt att när en person som har en kronisk sjukdom ges möjlighet att själv kunna följa mätvärden som rör exempelvis motion, sömn och blodtryckär relevanta för den specifika sjukdom de har – till exempel blodtryck, syremättnad, sömn eller hur mycket de motionerar –så upplever de en ökad kontroll, säger Pär Astner och tillägger:
– Det är många som vill ta ett ökat ansvar för sin egen hälsa, att bli mer självständig – och att sköta det från sin smartphone, eftersom den har blivit har blivit ett naturligt redskap i vardagen.
Rent tekniskt sett finns det redan fullt fungerande lösningar för den här typen av egenvård på distans, inklusive kommunikation med vårdgivare, för personer med svåra kroniska sjukdomar som bland annat hjärtsvikt, KOL och inflammatorisk tarmsjukdomen (IBD).
– Den stora utmaningen just nu ligger inom vårdens organisation, där det behövs såväl verksamhetsutveckling som kulturförändringar. Men vi går utan tvekan mot det som kallas digifysisk vård för kroniska sjukdomar, det vill säga digital vård när det är möjligt och fysiskt besök när det krävs. Det är den enda rimliga vägen för att klara utmaningen med att även fortsättningsvis ha en hög vårdkvalitet i Sverige.
Foto: Johnér / Maskot bildbyrå
Läs också
Uppkopplad äldreomsorg i Stockholm
Nya digitala stöd vid nedsatt hörsel eller syn
Distansvard ger högre kvalitet på Karolinska