Digitaliseringen av vården går sakta framåt

Den digitala transformationen inom vården har börjat komma igång men ligger ändå efter många andra branscher. Vilka är de främsta bromsklossarna just nu?

Den svenska vården har länge legat bra till internationellt sett när det gäller digitalisering av bland annat journalsystem. Men då har det i första hand handlat om att överföra pappersbaserade metoder till en digital miljö – inte om att genomföra en digital transformation, där rutiner och arbetssätt kan ta helt nya former tack vare möjligheterna som öppnas med de nya verktygen.

Detta konstaterar Pär Astner, säljansvarig på Telia Digital Health, samtidigt som han påpekar att det kan finnas en poäng med att transformationen går långsammare inom vården än i andra branscher.

– Det är rimligt och bra att det tar lite längre tid, framför allt eftersom det inte finns något som helst utrymme för att tumma på kraven kring säkerhet och integritet i vården. Fast i dagens läge tycker jag definitivt att det går för trögt, säger han.

Inte bara vårda sjuka
En av anledningarna till trögheten är att olika strukturer i vårdapparaten gör att förändringarna antingen inte uppmuntras eller i värsta fall förhindras.

– Till att börja med kan man se det som en effekt av att vården i mångt och mycket inte har varit konkurrensutsatt på samma sätt som kommersiella branscher. Då saknas en av de drivkrafter som behövs för att sjösätta en satsning av det här slaget.

En annan strukturell aspekt är ersättningssystemet, som i grunden bygger på att aktörernas ersättning utgår från deras produktion av vård. Det vill säga: de får betalt för att hjälpa sjuka människor att bli friska eller må bättre.

– Det man skulle vilja, och som det har öppnats nya möjligheter till, är att en vårdgivare kan belönas för att hålla folk friskare eller mindre sjuka. Det vill säga se till att patienter som har kroniska sjukdomar inte hamnar i försämrat eller till och med akut tillstånd. Alltså att arbetet fokuseras på att hålla folk borta från mottagningarna, vilket går stick i stäv med att få ersättning för fysiska besök – så som det till viss del är fallet i dag, säger Pär Astner.

Fokus på verktyg
Han lyfter samtidigt fram att det finns ett starkt intresse inom vården för nya, digitala verktyg – men att det som regel har varit ett starkt fokus på just själva verktygen, istället för att låta förnyelsen handla om sådant som arbetssätt och hur man organiserar verksamheten.

– Den digitala transformationen handlar i slutändan inte om teknik. Nu märker jag dock att det verkar ljusna på den fronten, eftersom det kommer allt fler pilotprojekt som har ett fokus som ligger bortom tekniken.

Det här ställer samtidigt andra frågor som kan vara svårbesvarade, som frågan om vem som ska äga förändringsprojektet.

– Det är alltså inte primärt en it-uppgift, men att enbart skapa en sido-organisation för e-hälsa kan också slå fel – det är ytterst viktigt att det här är en process som sker i tätt och kontinuerligt samarbete med verksamheten. Det kan inte vara som en satellit som är frånkopplad det dagliga arbetet.

Patienten ska bli medproducent
Många branscher har problem med cementerade vanor och konservatism i den digitala transformationen, och det gäller i hög grad för vården, menar Pär Astner.

– Digitala vårdverktyg öppnar möjligheter till att låta patienten bli ”medproducent” av vård, det vill säga att var och en bidrar till att hålla sig frisk. Det är ett till stora delar nytt tankesätt, som kan kännas främmande till en början. Dessutom kräver även det en viss insats från vårdgivaren, och då gäller det som sagt att kunna få betalt för det jobbet.

Den juridiska aspekten är en av de givna bromsklossarna inom vårdsektorn. Vi står just nu inför en förändring där den nationella lagstiftningen kring personuppgifter (PUL) är på väg att ersättas av EU-gemensamma regler (GDPR).

– Det här bidrar förstås till att skapa en osäkerhet och en försiktighet när det gäller stora förändringar. 

Leverantörer bör förenkla
Även leverantörerna av it-tjänster till vården skulle kunna medverka bättre än i dag till att öka takten på den digitala transformationen.

– För det första gäller det att göra det så enkelt som möjligt för vårdgivaren att använda verktygen. Sedan måste man ha kapaciteten och organisationen att ta steget från pilotprojekt till fullskaliga lösningar som fungerar för tusentals patienter. Många bolag har goda idéer och lovande produkter men vårdgivare måste även kunna lita på att de kan leverera, hantera och supporta stora volymer av patienter, säger Pär Astner.

Han ser emellertid att det finns flera landsting som gör ytterst medvetna och seriösa satsningar på att förändra och förbättra sitt erbjudande med de nya verktyg som har blivit tillgängliga.
– Gemensamt för dem är att det finns en eldsjäl – till exempel en läkare – i kombination med att ledningen stöttar satsningen. Då kan det hända saker.

Många kan få höjd livskvalitet
För något måste hända, hävdar han med bestämdhet.

– Vi har dels den stora demografiska utmaningen med allt fler äldre som behöver vård, men redan i dag skulle också ett stort antal patienter kunna få en höjd livskvalitet med de möjligheter som kan börja användas direkt.

För även om vården har en tradition av att vara fredad tack vare en bristande konkurrens, är det något som snabbt kan förändras, menar Pär Astner.

– Om inte den publika vården tar förändringsarbetet på allvar så kommer det garanterat privata alternativ som gör det – och som erbjuder en högre vårdkvalitet. Det är förvisso bra, men det gör samtidigt att man som skattebetalare kan känna att man inte får valuta för sina skattepengar om man måste betala extra för en fullgod vård.

 


VÅRD OCH HÄLSA
Med modern e-hälsa blir det möjligt att möta det växande behovet och höja kvaliteten, inom vård, omsorg och hälsa.
Här kan du läsa mer>