På arbetsmarknaden försvinner resterna av industrialismen i snabb takt, och med allt mer mångkunniga robotar lär allt fler ”enkla” uppgifter övertas av maskiner. Framtidens arbetstagare kommer framför allt att ägna sig åt aktiviteter som maskiner har sämre förmåga att utföra, som att tillämpa sin kompetens och kommunicera med andra.

Vi kommer därför att spendera mindre tid på förutsägbara fysiska aktiviteter och på insamling och bearbetning av data, där maskiner redan överträffar mänsklig prestanda. Det handlar framför allt om kunskapsintensiva arbetsuppgifter som kräver vår speciella förmåga till kreativitet och samarbete¹.

Risk för otydlighet
När produktionen kommer allt längre från det industriellt mätbara – att tillverka eller montera ett visst antal enheter – blir det också svårare att peka på vilket resultat som en medarbetare förväntas ha åstadkommit under en arbetsdag.

Det blir lätt en otydlighet, som förstärks av den ökade flexibilitet i arbetslivet; både teknik och arbetsuppgifter gör att det blir lättare att jobba var och när man vill. I dagens läge är det ungefär två av tre svenskar som arbetar som använder internet för att jobba hemifrån².

Två sidor av flexibiliteten
Mikael Ottosson, forskare vid Lunds universitet och Malmö högskola, har fördjupat sig i hur synen på arbete har förändrats genom åren.

Att industrisamhällets begränsning till tid och rum – där allt utanför lönearbetets tid och rum betraktas som fritid – står alltså helt klart, men han menar att det finns två sidor av den nya flexibiliteten. Den kan bidra till en frihet för medarbetaren, men även till en upplevelse av osäkerhet, enligt Mikael Ottosson.

– Det har blivit allt fler som är osäkra på vilka förväntningar som ställs. Denna osäkerhet skapar stress och ohälsoproblem, har vi upptäckt i våra studier.

En hårt arbetande person har tidigare associerats med att tillbringa långa dagar på ett stort kontor. Numera är närvaro på jobbet inte längre kopplat till arbetsprestationen. Det blir ett fokus på vad som faktiskt görs.

– Då skulle man kunna tänka sig att en medarbetare vill visa sig flitig och aktiv genom att leverera regelbundet och mycket. Vilket har blivit allt svårare med de mer abstrakta och kunskapsbaserade arbetsuppgifterna.

Närvaro på distans
Det här leder då i sin tur lätt till att medarbetaren försöker anamma det tidigare sättet att bevisa sin prestation, nämligen genom att vara ”närvarande” – men på distans.

– Ett sätt att göra det är att svara på mejl. Gärna ”svara alla”, det har blivit en klassisk strategi för att visa att man utför ett arbete. Vilket har medfört att vi mejlar varandra alldeles för mycket, säger Mikael Ottosson.

Det gör också att vi känner ett – ofta outtalat – tvång att hantera mejl utanför arbetstiden.

– Det är väldigt destruktivt, eftersom det minskar utrymmet för återhämtning – man är aldrig riktigt ledig.

Lagstiftat om jobbmejlen
I Frankrike och Tyskland har man försökt komma åt detta problem genom att reglera i kollektivavtal hur nåbara de anställda ska vara. Vissa storbolag har även tagit egna initiativ, och provat att stänga av mejlanslutningen på kvällar och helger – och till och med automatiskt radera mejl som skickas till anställda när de har semester³.

De franska arbetstagarna har även laglig rätt att ”logga ut”, det vill säga att avstå från att läsa sin e-post eller svara i telefon på fritiden⁴.

– Jag tycker att det kan vara rätt vettigt. Vi har sedan länge en arbetstidslagstiftning, nu kan det vara relevant att även hitta ett sätt att reglera det nya gränslösa arbetslivet, avslutar Mikael Ottosson.

Källor
¹ McKinsey
² SoI 2017
³ Dagens Nyheter
⁴ Sydsvenskan

Läs också
Bättre möten med ny teknik och ny inställning
Förtroende ger nöjda medarbetare
Den nya synen på arbete