Automatiserad tolkning av samtal, eventuellt med inslag av Artificiell Intelligens (AI), kommer sannolikt medföra att hanteringen av larm i vissa nödsituationer går snabbare framöver. Det menar Mattias Hindfelt, CIO på SOS Alarm, och hänvisar till evenemanget ”Hackathon på liv och död” som de arrangerade i slutet av 2017.
– Det var vårt första hackathon, och vi planerar att det ska bli en återkommande tävling för studenter vid de tekniska högskolorna. Resultatet blev som jag hade hoppats, nämligen att vi fick in idéer från unga, smarta studenter som inte riskerar att hämmas av de rigorösa rutiner som vi arbetar efter – rutiner som vi behöver ha för att upprätthålla säkerheten, säger han.
AI räknar ut resursbehov
Det vinnande förslaget från några studenter vid Chalmers tekniska högskola innebär att utveckla en bot som med hjälp av AI kan räkna ut vilka resurser som behöver skickas ut vid en viss händelse, genom att utgå från hela SOS Alarms kunskapsbank.
Enligt Mattias Hindfelt skulle en sådan funktion kunna spara viktiga sekunder, eller kanske till och minuter, i akuta nödsituationer.
– Vi går vidare med deras förslag för att se hur det kan bli verklighet och testas i vår verksamhet. Samtidigt tittar vi närmre på en del andra förslag, bland annat ett som bygger på automatisk analys av det inkommande samtalet. Genom att identifiera vissa nyckelord ska systemet kunna användas som beslutsstöd för våra medarbetare som tar emot samtalen.
AI upptäcker hjärtattacker
I Danmark har operatörerna vid larmcentralen i Köpenhamn börjat använda AI-assistenten Cortiför att analysera samtal och få hjälp att identifiera signaler som tyder på att inringaren håller på att drabbas av en hjärtattack.
Corti analyserar inte enbart de ord som sägs, utan tar även hänsyn till icke-verbal kommunikation som tonen i rösten och hur personen andas. Om analysen pekar på att det är frågan om en hjärtattack får ärendet högsta prioritet.
– Jag har inte sett hur det fungerar i verkligheten, men det är en jätteintressant idé. Det är precis den riktning som vi måste ta, med den typen av moderna hjälpmedel i bedömningar och beslut. En stor del av arbetet med samtalen till 112 handlar ju om att göra prioriteringar. Alla kan inte få ambulanstransport med prio 1 (högsta prioritet, reds. anm.), så därför gäller det att kunna bedöma vad som är mest akut, säger Mattias Hindfelt.
Uppkopplade bilar ringer larmcentralen
Nya digitala hjälpmedel kommer redan idag in i verksamheten på flera håll, konstaterar han.
– En av de stora utmaningarna när det gäller att få ut resurser snabbt vid olyckor eller nödsituationer är att det många gånger är svårt att få information om var personen som ringer befinner sig. Många hjälpsökande känner förstås panik, vilket försvårar kommunikationen. Så under hösten 2017 införde vi nya teknikstöd för att kunna positionera nödställda.
Ett annat hjälpmedel är eCall, en funktion som numera ska finnas inbyggd i alla nyproducerade fordon. Genom eCall automatiseras ett larmsamtal vid en olycka när till exempel krockkudden aktiveras. Bilen ringer då upp 112 och skickar med GPS-positionen och viss data som finns registrerad tack vare inbyggda sensorer.
– Vi är också engagerade i Drive Swedens tester med självkörande bilar. En viktig utgångspunkt för säkerheten är ju att bilarna ska kunna ta emot information om räddningsfordon i närheten, eftersom dessa inte behöver följa ordinarie trafikregler – och det kan inte det självkörande systemet förväntas hantera, utan då måste det stängas ner automatiskt, säger Mattias Hindfelt.
Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Läs också
Digitaliseringen av vård går sakta framåt
Positioneringsteknik ger bättre vård
Kroniskt sjuka får digitalt stöd