För att den smarta staden ska bli så smart som möjligt krävs tillgång till olika typer av data. Ett tydligt exempel på detta kommer vi att se när de självkörande bilarna ska börja trafikera vägarna, för då krävs det att bilarna har så mycket information om omgivningen som möjligt – och att informationen är tillförlitlig.
– Det finns samhällsnytta inom flera områden med öppna data. Dels är det ett effektivt sätt att skapa insyn och delaktighet, men även rent konkret i användning av data exempelvis inom trafik och transporter där öppna geodata är en nödvändig grund för att kunna utveckla den smarta staden, säger Susanne Nellemann Ek, vd och kanslichef för Geoforum Sverige.
Geoforum Sverige är en branschorganisation för aktörer inom geodataområdet, det vill säga geografisk information och kartor. Man arbetar för att allt mer av dessa data ska bli öppna, det vill säga tillgängliga för vem som helst att använda.
Tjänster för resenärer
Susanne Nellemann Ek pekar på hur vissa data inom offentliga transportmedel har gjorts tillgängliga, vilket snabbt har resulterat i olika digitala tjänster som tagits fram av innovatörer som vill underlätta för resenärerna.
Hon lyfter fram ett annat exempel på vilken nytta datatillgång skulle kunna göra i den smarta staden:
– Sensorer som mäter förekomsten av luftföroreningar kan svara på frågor som ”Vilken skolväg är den bästa för mitt barn ur en hälsoaspekt?” och ”I vilka områden behövs en insats för att minska utsläppen?”.
För att göra datamängderna ännu mer användbara ser hon framför sig hur man kombinerar offentliga data med information från individer.
– Människor kan bestämma sig för att dela med sig av data från mobilerna – i uteslutande icke-kommersiellt syfte om man så vill – för att på det sättet bidra till underlag och påverka kommande beslut i ens närområde. Kopplar man dessutom på data från aktörer som exempelvis energibolag öppnas fantastiska möjligheter för smarta innovationer.
Kartdata måste finansieras
I dagens läge finns det emellertid ett hinder, nämligen hur systemet med geodata är upplagt. Stat och kommuner har ansvar för att ta fram underlag för kartor, och för att finansiera detta kan de sälja den kartdata som genereras.
– Det innebär att denna data är ”inlåst”, vilket medför en risk att innovatörer nöjer sig med att använda data av lägre kvalitet – eller att innovationer inte blir av överhuvudtaget.
Susanne Nelleman Ek hänvisar till en undersökning från Handelshögskolan i Stockholm1, som visar att en förändring mot öppna data skulle ge en vinst på 200 miljoner kronor – lågt räknat – i de offentliga finanserna. Dessutom finns det enligt undersökningen en potential till besparingar i miljardklassen, bland annat genom att öppna geodata skulle medföra lägre anbudspriser i den offentliga sektorn.2
Stor efterfrågan
Sommaren 2015 tog Lantmäteriet ett första steg mot att släppa geodata fri, och de konstaterade snabbt att efterfrågan överträffade förväntningarna. Redan under hösten 2015 skapades det applikationer där dessa kartdata ingår, enligt Lantmäteriet.3
Enligt Susanne Nelleman Ek håller såväl digitaliseringsministern Peter Eriksson som civilministern Ardelan Shekarabi med om resonemanget kring öppna data. Den senare skrev till och med själv om den bristande öppenheten med data på DN Debatt: ”Det är inte försvarbart att vi fortsätter med detta slöseri som både leder till minskad konkurrenskraft och ineffektivt nyttjade av statens resurser.”4
– Det finns helt klart en internationell trend där man öppnar upp allt mer kartdata och annan information. Men nu krävs det ett tydligt politiskt initiativ i Sverige så att tjänstemännen kan känna sig säkra på att den strypta inkomstkällan – alltså möjligheten att sälja kartdata – kompenseras i en långsiktig finansieringslösning, säger Susanne Nelleman Ek.
Foto: Johnér / Johanna Nyholm
1 Källa: Geoforum.se
2 Läs mer: Dagens nyheter
3 Källa: Lantmäteriet
4 Källa: Dagens nyheter
Läs också
Digitala ekosystem skapar värde för smarta samhällen
Svenskt Iot i New York-trafiken
Mälarenergi bygger värden för samhällsnytta