Det finns ett stort behov av förnyelse inom kollektivtrafiken. Enligt FN:s beräkningar kommer 70 procent av världens befolkning att bo i storstäder år 2050. I dagens läge har vi just passerat en 50-procentig andel globalt sett, så koncentrationen kommer att öka påtagligt framöver.

Även om vi i Sverige och Norden ligger på en lägre nivå än världssnittet så är samma tendens tydlig även här: Andelen nordbor som bor i städer ökade från 25 procent 2005 till nästan 35 procent 2015.

En av konsekvenserna av detta är att trycket på kollektivtrafiken har ökat. Den genomsnittliga pendlingstiden i Stockholm ökade med 20 procent under perioden 1995–2013.¹

– I praktiken blir vi allt fler som ska förflytta oss och sträckorna kommer att bli allt längre eftersom städerna måste bli större även till ytan, säger Martin Glaumann, partner på konsultfirman Arthur D. Little i Sverige som nyligen har gjort en rapport om smart kollektivtrafik tillsammans med Telia.

Resurser ska räcka till
Detta är dock enbart en av anledningarna till att kollektivtrafiken behöver bli smartare, menar han.

– Det är också en fråga om hur samhällets resurser ska räcka till. I dag täcks omkring hälften av kostnaderna för kollektivtrafiken av skattemedel. Om vi hittar sätt att effektivisera skulle det gå åt mindre pengar, som då kan läggas på andra samhällsfunktioner – till exempel skola eller omsorg.

Dessutom sker det stora förändringar inom transportområdet generellt, bland annat i form av den framväxande delningsekonomin.

– Vi kommer äga egna bilar i mindre utsträckning än i dag, speciellt då storstadsbor. Det kan kännas helt rimligt, både av miljöskäl och utifrån det faktum att en stor andel av privatbilarna står stilla 95 procent av tiden, säger Martin Glaumann.

Samverkan över gränser
Ny teknik gör det möjligt att hitta nya lösningar, menar han, men det räcker inte med tekniken i sig. En viktig förutsättning är att det etableras nätverkssamarbeten inom sektorn.

– Det behövs en samverkan mellan olika tjänsteleverantörer i olika gränsöverskridande konstellationer. Privata och offentliga aktörer måste hitta sätt att samarbeta, det måste bli ett fokus på att erbjuda en tjänst som löser kundens transportbehov – inte att man stirrar sig blind på hur man optimerar sin egen fordonsflotta.

Han lyfter fram Wien som ett lyckat exempel, där man har testat en lösning med ett betalsystem som täcker allt från bussar och tunnelbana till hyrcyklar och regionaltåg.

– De har skapat en plattform där kunden kan köpa tjänster från många olika typer av aktörer, med hjälp av en avancerad reseplaneringsapplikation förstås.

På det sättet kan man både planera och betala sin resa på ett integrerat sätt. Testet föll så väl ut att det nu har vuxit till att bli en nationell tjänst i Österrike. Även i Helsingfors finns ett likartat system.

Digitala ekosystem
I Sverige finns en uttalad ambition att dubblera antalet resor i kollektivtrafiken mellan åren 2006 och 2020. Martin Glaumann anser att det är ett ytterst utmanande mål, som går att nå på längre sikt.

– Det talas en hel del om uppkopplade fordon som en lösning, men man måste ha en ambition som sträcker sig ett steg längre – det gäller att skapa intelligenta transportsystem för att tekniken ska nå sin fulla potential.

Kommunikation mellan fordon är en av förutsättningarna, menar han, men det krävs även att man exempelvis lägger på kommunikation med infrastrukturen runt fordonen – som vägar och trafiksignaler.

– Det måste etableras digitala ekosystem med ett öppet flöde av information och data så att befintliga och nya aktörer att bidra till ökad effektivitet och mervärde för passagerarna.

Källa
¹ Telia

Läs också
Smartare städer med öppna data
Smarta bussar med uppkopplad kollektivtrafik
5g tar uppkopplingen till en ny nivå