Information: Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse. Fortsätter du använda webbplatsen accepterar du att cookies används. Läs mer
navigation-profile navigation-search navigation-menu navigation-services navigation-mail navigation-mail navigation-laddarefill navigation-forum navigation-close navigation-plus navigation-minus navigation-chevron-right navigation-newspaper heart telia-logo-reverted global-level-alert-warning global-level-alert-information icon_twitter_footer

Blockkedjan – så funkar den

Publicerad: 2017-05-19 15:01 | Taggar: Kategorier:

Blockkedjan är ett begrepp som dyker upp allt oftare. Det förväntas komma många nya användningsområden för tekniken, vid sidan om Bitcoin och liknande valutor. Men vad handlar det om egentligen? Här reder vi ut begreppen.

Principen för blockkedjetekniken introducerades tillsammans med den digitala valutan Bitcoin för drygt 8 år sedan. Bitcoin är fortfarande den mest kända tillämpningen av blockkedjeteknik, men eftersom tekniken bygger på mjukvara med öppen källkod så har ett stort antal alternativa applikationer baserat på samma princip utvecklats senaste åren.

Utvecklingen av Bitcoin och andra så kallade kryptovalutor byggde delvis på en misstro mot institutioner och myndigheter. Decentralisering och transparens var – och är – nyckelbegrepp inom blockkedjetekniken.

Blockkedjan är enkelt uttryckt en decentraliserad databas där information och transaktioner registreras permanent och irreversibelt i kronologisk ordning. Men till skillnad från vanliga databaser lagras inte informationen på vare sig en server eller i en molntjänst – utan på tusentals datorer utspridda över världen samtidigt.

Sammanlänkade plånböcker
För att kunna använda en kryptovaluta som Bitcoin krävs det att man installerar en speciell mjukvara – en virtuell plånbok – på datorn eller i mobilen. Alla plånböcker länkas samman i ett globalt nätverk och när det sker en transaktion någonstans får alla som är anslutna till nätverket direkt information om det.

Samtliga transaktioner finns alltså registrerade i alla noder, vilket innebär att alla användare har full insyn och fri tillgång till den fullständiga historiken. Helt enligt principen om decentralisering och transparens.

De senaste transaktionerna i systemet samlas i ett block som länkas till tidigare block av transaktioner – och det blir en blockkedja.

Problemlösning ger nya Bitcoin
Det skapas successivt nya Bitcoin i systemet och grupper av användare ”tävlar” om att få ta del av dem. För att tilldelas nya Bitcoin ska man hitta lösningen på ett matematiskt problem som avgör hur de nyskapade blocken ska vara uppbyggda. Detta utgör mekanismen och incitamentsstrukturen som garanterar blockkedjans säkerhet.

De som ägnar sig åt att försöka skapa nya block och tjäna Bitcoin kallas ”miners” – man kan se det som att de gräver guld i en virtuell gruva – och det startas successivt nya miningbolag. Det krävs en enorm datorkraft för att kunna lösa problemen och därför har det etablerats stora hangarer med specialbyggda datorer runt om i världen, även i Sverige.

Systemet har på det sättet en inbyggd inflation, men den är noga kontrollerad och följer ett bestämt mönster. År 2040 räknar man med att 99 procent av det totala antalet Bitcoin kommer att ha skapats.

Banker samarbetar kring tekniken
Om Bitcoin inledningsvis var något av en undergroundrörelse, så ser det annorlunda ut i dag. I april 2017 skedde omkring 270 000 transaktioner dagligen i Bitcoin och marknadsvärdet av det samlade ekosystemet av kryptovalutor överstiger nu 50 miljarder dollar och växer närmast exponentiellt. Att blockkedjetekniken är här för att stanna bevisas inte minst av att ett fyrtiotal av världens största banker – samt stora företag som Microsoft och IBM – arbetar för att utveckla lösningar kring tekniken.

Det börjar bli ett etablerat system, samtidigt som det ligger utanför det traditionella finansiella systemet.

– Det är bara en tidsfråga innan det får en stor spridning. Det är många innovationer på gång just nu, även för helt andra användningsområden än rent ekonomiska transaktioner, säger Pontus Lindblom, konsult med inriktning på blockkedjeteknik på Exponential.

Onödigt hög tröskel
Pontus Lindblom räknar med att det kommer att ta fart när det har utvecklats säkra lösningar som är tillräckligt användarvänliga.

– I dagens läge är det en viss tröskel, man måste ha en rätt hög teknisk och ekonomisk förståelse för att kunna och våga hantera betalningar med kryptovalutor.

Vilket inte skulle behövas, menar han, och drar en liknelse med det vanliga elnätet.

– Vi använder alla elnätet dagligen, men de flesta av oss vet inte hur det egentligen fungerar bakom strömbrytaren. Det behöver vi inte veta, och på samma sätt kommer det att bli med blockkedjetekniken: den kommer att finnas i bakgrunden till en rad användningsområden utan att vi tänker på den.

Fördelar med blockkedjeteknik
- Gör det möjligt för människor och maskiner att kommunicera, utbyta värde, ingå kontrakt och organisera sig med varandra utan behov av mellanhänder.

- Möjliggör digitala decentraliserade valutor som kan utgöra komplement till nationella valutor. ”Det innebär bland annat att människor kan använda en valuta där penningpolitiken inte kan påverkas av enskilda intressen”, säger Pontus Lindblom.

- Möjliggör decentraliserad tidsstämplad registrering av information som inte kan ändras i efterhand. Det kan exempelvis användas för att registrera information om händelseförlopp utan möjlighet till senare historieförfalskning.

- Möjliggör gemensamma, globala, transparenta databaser som är öppna för alla att använda för registrering av information, utförande av transaktioner och utvecklande av nya applikationer, vilket öppnar möjligheter för små aktörer på en global marknad.

Nackdelar med blockkedjeteknik
- Hittills har det krävts hög teknisk och ekonomisk förståelse för att kunna användas. ”Men utvecklingen går mot att det blir mer användarvänligt – och utvecklingen går snabbt.”

- Det kräver mycket datorkraft, nätverkskapacitet och lagringsutrymme – eftersom all historik ska lagras överallt för all framtid. ”Dessutom behövs det rejält med datorkraft för att skapa nya block, vilket samtidigt är ett sätt att öka säkerheten.”

- Vissa typer av ekonomisk brottslighet kan dra nytta av tekniken, för även om transaktionerna är spårbara kan användarna välja att vara anonyma. ”Det här är en utmaning. Tekniken i sig är svår att reglera men det går att reglera kontaktpunkterna till det traditionella finansiella systemet. Till exempel kan man ställa krav på de företag som agerar som valutabörser, så att de måste ha kontroll över vilka deras kunder är.”

Läs också
Digitala ekosystem skapar värde för smarta samhällen
Nya spelregler med digital transformation
ICT för ett mer hållbart samhälle

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste om trender, teknik och digitalt i din inbox.