De senaste årens digitala utveckling har bidragit till att vi behöver omdefiniera vad en arbetsplats egentligen är. Att ”arbetet är något som du gör, inte en plats som du går till” är ett motto som har sitt ursprung från 2005. Det tillskrivs Bill Gates, som i ett white paper definierade det som på svenska har fått heta Det Nya Arbetslivet (DNA).¹

Ny teknik är en viktig pusselbit i sammanhanget, eftersom förändringen bland annat utgår från att arbetsplatsen ska bli mer flexibel; att utföra sina uppgifter ska inte kräva att man sitter vid sitt skrivbord.

Mobilitet är därför en förutsättning, ett område där vi i Sverige ligger bra till. Svenska företag är redan i dag bland de mest mobila i världen, tack vare väl utbyggd mobil infrastruktur, hög täckning med mobilt 4G, 3G, fast bredband, fiber och hög it-mognad hos befolkningen.²

Attrahera framtidens arbetskraft
En följd av denna utveckling är att kontoren både kan och behöver förändras. De aktivitetsbaserade kontoren, där vi inte längre har våra egna fasta skrivbord och arbetsplatser, är helt klart här för att stanna. Dessa kontor kan vara betydligt mindre än de traditionella när ytan utnyttjas mer effektivt.

En ökad satsning på flexibla arbetsmiljöer och -villkor kan också ha andra fördelar för företag, bland annat genom en ökad möjlighet att rekrytera nya talanger. En ny generation anställda på arbetsmarknaden värdesätter nämligen självständighet, kreativitet och flexibilitet allt högre. Till exempel anser åtta av tio anställda under 30 år att möjligheten till flexibelt arbete är avgörande för valet av arbetsgivare.³

Ytterligare en drivkraft för att genomföra förändringar kring arbetsplatsen är att den så kallade gig-ekonomin – när de traditionella anställningsformerna ersätts av tillfälliga uppdrag som utförs av egenföretagare – sprids till allt fler branscher. Arbetskraften blir mer rörlig, och därmed måste arbetsplatsen kunna vara flexibel.⁴

Sensorer visar användningen
De nya kontoren kommer troligtvis att ha sensorer och sändare i allt från kaffemaskiner och skrivare till papperskorgar och toaletter. När kaffebönorna eller skrivartonern tar slut talar maskinen om det, likaså signalerar papperskorgen när den full. Och en toalett som ingen har besökt sedan den sist städades – vilket den själv kommunicerar – kanske kan man kan hoppa över i den regelbundna rundan.

Med så kallad geolocation – inomhuspositionering – och sensorer går det också att öka produktiviteten eftersom man får bättre koll på utrustning, rum, platser och eventuellt personer.

Ett sådant system har även fördelar som enkel felanmälan med återkoppling och automatisk analys av hur ytorna används.⁵ Dessutom får den som är lokal- eller fastighetsansvarig automatiskt data om vad som fungerar bra, vilket kan vara underlag för analyser och ytterligare optimering.⁶

Kontor med överskott av el
Ny teknik ger också stora möjligheter till optimering av system för sådant som uppvärmning, ventilation, luftkonditionering och belysning i fastigheter. En sådan optimering ger givetvis stora miljöfördelar genom en minskad energianvändning.

Detta har man tagit fasta på i bygget av The Edge, Deloittes kontor i Amsterdam. Byggnaden är så energisnål och har ett flertal innovativa lösningar som gör att man där producerar mer el än vad som används. Dessutom är it sammankopplad med fastighetsförvaltning för att optimera funktion och energiuttag i de olika delarna av huset. Där finns till exempel 28 000 sensorer som talar om var och när vissa delar används, vilket alltså kan styra bland annat städning, belysning och uppvärmning.⁷

Källor:
¹Microsoft
²Läs mer här
³Läs mer här
⁴Läs mer här
⁵Läs mer här
⁶Läs mer här
⁷Se en film om The Edge här