Hyttfabriken hos Volvo Lastvagnar i Umeå är en av koncernens mest automatiserade fabriker. Här har de nu låtit göra en virtuell kopia – en digital tvilling – av en processlinje i tillverkningen.

– Det innebär att vi har använt en speciell typ av 3D-scanner för att återskapa miljön, fast i helt digital form. Denna digitala tvilling av processlinjen blir alltså en avancerad referens som är en direkt kopia av den fysiska utrustningen i fabriken, berättar Magnus Johansson, Virtual Manufacturing Engineer vid Volvo Lastvagnar, Umeå.

I den digitala miljön kan man då bland annat testa hur förändringar av processen och ny utrustning påverkar produktionen i praktiken, utan att den löpande driften störs överhuvudtaget.

– Dessutom har vi möjlighet att se hur processerna påverkas av att vi gör förändringar i en hyttprodukt, eller kanske göra vissa anpassningar på de som vi redan producerar idag, säger han och fortsätter:

– Det kan behövas justeringar i olika delar av linjen, och på det här sättet upptäcker vi och kan testa detta innan det blir skarpt läge. Det gör förstås att vi kan öka produktiviteten, eftersom inkörningstiderna i den fysiska miljön minimeras.

Många anpassningar
Det här är något som blir allt mer kritiskt i tillverkningen, menar Magnus Johansson.

– Tidigare har vi inte behövt göra omställningar så ofta, utan det har varit rätt glest mellan förändringarna i de modeller som vi har tillverkat. Nu är det en helt annan situation, där vår produktion allt mer liknar bilindustrin: det är många anpassningar och variationer som ska göras, dessutom ser vi hur tempot ökar hela tiden.

Precis som i många andra branscher har alltså flexibilitet och anpassningsförmåga blivit tydliga framgångsfaktorer i hyttfabriken.

– Vi räknar också med att kunna få in data för att hitta eventuella flaskhalsar i processerna, och på det sättet hela tiden öka produktiviteten ytterligare, säger han.

Prototyper i utvecklingsarbete
Utöver användningen i Volvos hyttfabrik finns det andra områden där digitala tvillingar kan göra stor nytta, bland annat vid utveckling av helt nya produkter. Normalt gör man en fysisk prototyp och tar sedan fram nya varianter innan man hittar den slutliga lösningen på utformning och egenskaper. Genom att använda virtuella modeller istället för ett antal vändor med fysiska prototyper finns det mycket tid och resurser att vinna i utvecklingsarbetet.

Även utanför själva tillverkningen kan man ha användning för den här tekniken. En effekt av den digitala transformationen är som bekant att allt fler produktleverantörer får ställa om till att erbjuda tjänster – till exempel får den som i dag säljer borrutrustning till gruvor leverera ett visst antal borrade meter, inte maskinen som utför jobbet, och lamptillverkaren säljer belysning som tjänst istället för armaturer.

En digital tvilling gör att det går att följa exempelvis hur borren eller lamporna används och fungerar, för att på det sättet hela tiden göra tjänsten mer behovsanpassad. Man skulle också kunna erbjuda en helt annan lösning när man får bättre koll på kundens användning i praktiken.

Tips! Läs mer om utvecklingen av den nya affärslogiken och utvecklingen från produkt till tjänst här och här.

Läs också
Uppkopplad montering i smart industri
Snart ber prylarna själva om service
​​​​​​​Avvikande rörelser avslöjar slitage