Vid flera av de senaste årens stora naturkatastrofer har hjälporganisationer använt drönare. De relativt små flygande farkosterna har bland annat snabbt kunna skickas ut för att leta efter överlevande eller för att registrera förödelsen och skapa en 3D-karta åt hjälparbetarna.

– En drönare är betydligt billigare och snabbare att hantera än en helikopter. Man kan utan problem skicka ut flera samtidigt för att till exempel på kort tid skapa sig en bild av ett katastrofområde, säger Pau Mallol, vd på det svenska drönarföretaget Inkonova.

Hjälper nödställda på Medelhavet
I Alperna där man testat drönare utifrån ett nyttoperspektiv. Syftet är att drönare ska kunna sättas in när en lavin gått eller ett jordskred utlösts. Med en IR-kamera kan ett stort område scannas av och räddningsmanskapet kan vägledas till de som behöver hjälp.

Ett annat exempel hittar man vid Medelhavet. Där samarbetar hjälporganisationen MOAS med Läkare utan gränser och använder drönare med värme- och mörkerkameror för att upptäcka nödställda flyktingar ute på havet.

Ytterligare ett tydligt nyttobevis för drönare kan man se hos FN. De använder drönare för att skicka preventivmedel och mediciner till isolerade byar på den afrikanska landsbygden. Leveranser som tidigare kunde ta flera dagar kan numera avklaras på en halvtimme.

Har saknats regleringar
Vid jordbävningen i Italien i augusti 2016 och vid katastrofen i Nepal våren 2015 användes också många drönare. Det senare fallet var däremot inte helt okontroversiellt, eftersom det saknades regleringar för hur drönare får användas vid katastrofsituationer.

– Dessvärre lider drönartekniken fortfarande av ett dåligt rykte. Det har funnits, och finns, drönare som används i militärt syfte och för övervakning, säger Pau Mallol.

Säkrare i gruvor
En riskfylld miljö är gruvor, där arbetarna utsätts för stora risker. Pau Mallol och hans kollegor på Inkonova utvecklar därför bland annat drönarteknik som ska bidra till en säkrare arbetsmiljö i gruvor. Vid ett ras eller när schaktmassorna har hamnat på fel ställen kan drönare flyga in gruvgångarna för att skapa en 3D-bild av läget.

– Det här är platser som farliga att vistas i, så i dagens läge tar det lång tid att kartlägga ett sådant område. I gruvor skulle man även kunna tänka sig att skicka in engångsdrönare för att klara av sprängningar på svåråtkomliga ställen, förklarar han.

(Fotnot: Intervjun med Pau Mallol gjordes innan Högsta Förvaltningsdomstolens beslut).

Läs mer:
Sensorer hjälper epileptiker att stoppa anfall
Här är apparna som räddar liv
Tjuvkika på framtidens teknik