Bostäder och boendemiljöer är ett av områdena som är i fokus i Agenda 20301, den strategi för hållbar utveckling som antogs vid FN:s toppmöte hösten 2015. Vi har tidigare berättat om det svenska projektet Uppkopplad byggplats, ett samarbete mellan universitet och näringsliv, som ligger i linje med detta.2 Det syftar bland annat till att öka digitaliseringen av svenska byggarbetsplatser så att byggena blir effektivare – och därmed billigare – men samtidigt säkrare för medarbetarna.
Nu kommer fler initiativ, bland annat från Kalifornienbaserade startup-bolaget Doxel. De har tagit fasta på att många stora byggprojekt tar längre tid än väntat och i slutändan kostar betydligt mycket mer än planerat. Det i sin tur leder till att det blir svårare att lösa utmaningen i dagens bostadssituation.
Full kontroll med AI
Doxels system har inbyggd Artificiell Intelligens och följer ett byggprojekt in i minsta detalj för att direkt slå larm om potentiella kostnadsökningar, ineffektivitet och felaktigheter. Det använder drönare och robotar som övervakar förloppet under byggprocessen, och kan automatiskt bedöma om det håller sig till planen och om det blir rätt kvalitet.
Byggprojektledaren – som fortfarande förväntas vara en människa – får tillgång till en "instrumentbräda" som gör det möjligt att hålla koll på hundratusentals (!) delar av bygget i realtid.3
Automation sparar energi
Det gäller förstås att även de färdiga byggnaderna är smarta och kan dra nytta av potentialen i digitala lösningar. Fastighetsautomation är ett område under stark utveckling och det kan bidra till olika typer av förbättringar, bland annat till en sänkning av energianvändningen i en byggnad med upp till 30 procent. Något som kan göra stor skillnad globalt sett, eftersom hela 35 procent av världens energi används i byggnader4 – och det är dessutom en siffra som beräknas stiga framöver.5
Energifrågor lär därmed vara ett av områden som kommer att vara i fokus i KTH Live-in-lab i Stockholm, en testbädd i en verklig miljö för forskning och utveckling av innovationer inom bygg- och boendesektorn som startar under våren 2018. KTH Live-in-lab består totalt av tre byggnader, ett labb, ett system samt ett hem för mer än 300 studenter.
Boende ingår i forskningsmiljön
I Göteborg öppnade sommaren 2016 en annan testbädd, HSB Living Lab. Där medverkar bland andra Chalmers och projektet beskrivs som en öppen arena för forskare, utvecklare och innovatörer. Omkring 30 personer bor permanent i HSB Living Lab och är därmed en del av forskningsmiljön.
Det övergripande målet är att hitta lösningar för framtidens hållbara boende, berättar Emma Sarin, projektchef för HSB Living Lab.
– De bostäder som byggs idag måste vara anpassade för stora förändringar. Utgångspunkten bör vara att byggnaderna ska kunna fungera i 100 år, och då måste de ha en föränderlig insida eftersom infrastrukturen för smarta hem kommer att förändras radikalt framöver – även om ingen idag vet hur, säger hon.
Sensorer ger utvecklarna svar
I HSB Living Lab finns cirka 2 000 sensorer som mäter och registrerar allt som händer i huset, enligt Emma Sarin.
– Sensorerna ger information och kunskap som är avgörande för att våra forskare och utvecklare ska kunna se hur innovationerna fungerar i en verklig miljö. Här går det att testa på riktiga situationer, samtidigt som det är en miljö som är extra tillåtande – det finns en förståelse för att projekt och initiativ kan misslyckas.
Foto: HSB living lab
Läs också
Sensorer gör fastigheter smartare i Umeå
En ny plattform för framtidens detaljhandel
IoT i samhällets tjänst
1 Regeringen.se
2 Uppkopplade byggplatser är målet
3 Källa: Springwise
4 Källa: IEA
5 Källa: Schneider Electric