Digitaliseringen må ha framstått som ett hot mot skogsbranschen i och med att tryckta produkter började ersättas med digitala publikationer. Men nu ser det annorlunda ut; träråvara är intressant för allt från nya drivmedel och kläder till ersättningsmaterial för plast. Dessutom dyker det upp allt fler digitala lösningar som kan användas förbättra processer i skogsbruket.

Digitala hjälpmedel är förvisso inget nytt inom skogsbruket, bland annat har GPS och digitala kartor använts ett bra tag.

– Men de verktygen har hittills inte använts fullt ut. Det går till exempel att göra mycket mer kring produktionsuppföljning – som att få tydlig information om hur mycket som har avverkats i praktiken, och då jämföra med förhandsplaneringen, säger Erik Willén, processledare digitalisering vid Skogforsk, det svenska skogsbrukets forskningsinstitut.

Automatisk loggning
Informationen kommer från sensormätningar skördaraggregatet och på förarhytten, så att aktiviteterna automatiskt loggas på detaljnivå.

– Genom att ha noggrann information om avverkningen får man förstås då också en bra bild av hur mycket som står kvar. Det är mycket värdefullt som beslutsunderlag inför kommande aktiviteter i området.

Erik Willén ser ännu större potential med GPS-stödet framöver, i takt med att noggrannheten i positioneringen ökar.

– Ett exempel är att ge ett stöd för förarna som alltid behöver se till att undvika naturreservat eller sådant som har klassats som naturminne. I dagens läge snitslar man med markeringar i skogen, men det vore ju mycket mer effektivt och användarvänligt att lägga in den informationen i de digitala kartor som föraren använder.

Lägga in egna markörer
Föraren skulle också kunna lägga in egna GPS-markörer i en digital karta, till exempel när hen tillfälligt har placerat en hög med timmer eller massaved i skogen. Om det har hunnit lägga sig ett tjockt lager snö innan det är dags att hämta det kommer en noggrann kartmarkör underlätta en hel del.

Han berättar vidare om möjligheterna med GPS-information, nämligen att registrera sådant som medvetet inte avverkas, till exempel så kallade hänsynsträd.

– När nästa maskin kommer in på området syns det direkt i kartan varför trädet står kvar. Det här är dessutom information som hanteras i ett format som är internationell standard, så den blir tillgänglig för alla stora aktörer, säger Erik Willén.

Räknar fram optimal rutt
På Skogforsk arbetar man just nu med att ta fram en applikation som heter Best Way, som räknar ut de bästa färdvägarna i ett aktuellt avverkningsprojekt.

– Det handlar bland annat om att undvika markskador, men den ger också förslag på hur det totalt sett är mest effektivt att köra. Man ska ju ta ut virket till en väg, och när man åker fram och tillbaka kan det lätt röra sig om 10–15 mil i slutändan.

Best Way räknar fram den optimala rutten, vilket förstås direkt ger ett flertal fördelar: det blir effektivare och bränsleförbrukningen minskar, något som i sin tur gör att det blir billigare och mer skonsamt för miljön.

Avläsning och styrning på distans
Några andra digitala verktyg som är på gång är laserskannrar som bärs på ryggen och automatiskt ger registrering av skogsmiljön på marknivå, men också en tjänst som gör en förhandsbedömning av hur mycket och vilka produkter man kan få ut av ett specifikt område.

– Ytterligare en tjänst som gör stor nytta är fjärravläsning på industrier. Tidigare var det en person som gick ut och mätte för att bedöma vilken volym som kom in. Nu sker bedömningen med kamera som kombineras med operatörer som sitter på distans i Sundsvall och Östersund, och de kan täcka hela landet. Det ökar flexibiliteten och gör det betydligt lättare att ha generösa ”öppettider”, säger Erik Willén.

Fjärrstyrning av skogsmaskiner är också något som lär kunna utvecklas väsentligt framöver, menar han.

– Det blir nog inte frågan om att styra dem från en helt annan ort, men det räcker om en operatör är i närheten och sköter flera maskiner parallellt. En del moment kan man låta en självgående maskin ta hand om, och så kopplar man in sig och styr enbart när det behövs.

Foto: Johnér / Johan Alp