Den kinesiska polisen storsatsar sedan några år på ansiktsigenkänning, och bygger ett system som ska kunna känna igen alla (!) 1,3 miljarder kinesiska invånare inom tre sekunder.¹

I Kina har poliser på en stor tågstation i Zhengzhou i norra Kina börjat använda smarta glasögon, ungefär som Google Glass. De smarta glasögonen är anslutna till polisens databas, och med hjälp av Artificiell Intelligens (AI) ska glasögonsystemet kunna identifiera människor som befinner sig på upp till ungefär fem meters avstånd.

Tekniken har gett resultat: tack vare glasögonen har i skrivande stund sju tidigare dömda personer kunnat gripas och ytterligare ett antal personer har fått reseförbud.

15 miljoner ansiktsbilder om dagen
Även i Longgang i sydöstra Kina har polisen börjat ta hjälp av AI i sitt arbete. I en digital kommandocentral finns information om vad som pågår i stadsdelen, utifrån bland annat 41 000 övervakningskameror, som bearbetas i realtid. Kamerorna använder AI för nummerplåtsidentifiering och ansiktsigenkänning, och systemet registrerar bland annat nästan 15 miljoner ansiktsbilder per dag.

I systemet ingår även sensorer som registrerar till exempel brand, föroreningar och vattennivåer. Det används av polis, ambulans och räddningstjänst, men även andra myndigheter kan kopplas in. Systemet larmar dessutom automatiskt om avvikande händelser.

De har också synts tydliga resultat i Longgang: både rån och stölder har mer än halverats och dessutom har uppklarningsprocenten för brotten ökat kraftigt.²

It-stöd hjälper brittisk polis
Storbritannien är ett annat land som har satsat på ansiktsigenkänning i brottsförebyggande syfte. I anslutning till finalen av Champions League i Cardiff våren 2017 grep den brittiska polisen för första gången en person som identifierats med hjälp av tekniken.³

I Dubai har man istället börjat placera ut digitala poliser, framför allt på turisttäta platser. Polisrobotarna – som till och med bär polismössa – behärskar sex språk och kan avläsa ansiktsuttryck. De har en tryckskärm där det går att rapportera brott och är dessutom försedda med en kamera som sänder bilder från platsen. Polismyndigheten i Dubai räknar med att en fjärdedel av kåren kommer att utgöras av polisrobotar år 2030.

Svenska tester av ansiktsigenkänning
Ansiktsigenkänning är något som även den svenska polisen är intresserad av, och avdelningen Nationellt Forensiskt Centrum har genomfört tester av tekniken för att identifiera personer, till exempel genom att utgå från filmer av folkmassor. Det är då inte enbart de tekniska möjligheterna som är intressanta, utan även hur lösningen är gångbar med dagens lagstiftning.⁴

I likhet med hur kameratekniken används i kinesiska Longgang tänker man sig också att ett sådant system skulle kunna användas för att tolka olika beteenden. En kamera skulle då kunna upptäcka personer som uppför sig på ett misstänkt sätt, till exempel en ficktjuv på en tågstation.⁵

Något system för ansiktsigenkänning är alltså inte på plats än, men den svenska polisen har i alla fall fått utökat digitalt stöd i arbetet i form av några nya appar. Nu kan en polis få upplysning om en viss bil eller person på egen hand, direkt i mobilen, istället för att behöva vänta på svar från ledningscentralen. Även bildhanteringen, till exempel vid fotodokumentation i samband med trafikolyckor, har förenklats. Fler användningsområden är på gång, såsom chatt och kartfunktioner.⁶

Rätt vård i akuta situationer
Räddningstjänsten är ett annat område som håller på att förbättras med hjälp av digitala verktyg. I Danmark har operatörerna vid larmcentralen i Köpenhamn börjat använda AI-assistenten Corti⁷ för att analysera samtal och få hjälp att identifiera signaler som tyder på att inringaren håller på att drabbas av en hjärtattack.

Nu utvecklas också ett digitalt bedömningsverktyg för räddningstjänsten som hanterar information i realtid i Sverige. Det ska vara ett stöd vid bedömning av patienter med komplexa underliggande sjukdomsbilder. Syftet är att öka precisionen och kunna ge rätt vård till rätt person i rätt tid.

Vinnova bidrar med finansiering till projektet som under två år ska utvecklas och utvärderas vid Larmcentralen i Region Uppsala som pilot. It-stödet är baserat på maskininlärning och artificiell intelligens, som utifrån statistiska modeller kan dra slutsatser om olika patientutfall. De symtom som den enskilde patienten uppger under samtalet med en operatör jämförs i realtid med historiska data av tusentals andra patienter.⁸

Några andra exempel på digitala hjälpmedel:

• GPS-lokalisering kan vara värdefullt för räddningstjänsten, eftersom det kan underlätta när de snabbt ska hjälpa en person i nöd. Vissa mobiler har till och med en inbyggd möjlighet att skicka positionsdata när någon ringer in till SOS Alarm.⁹

• I Stockholms län är alla ambulanser och mottagande sjukhus sedan början av 2017 försedda med det nya it-stödet Frapp. Där samlas information om patienten, den hanteras i realtid och alla data skickas automatiskt löpande till den mottagande enheten som då kan förbereda de rätta insatserna.¹⁰

• eCall är en funktion som numera (sedan april 2018 ska finnas inbyggd i alla nyproducerade fordon. När en olycka inträffar kan aktiveras av till exempel en krockkudde, och det går ett larmsamtal till 112 med bland annat GPS-positionen och viss data som registrerats av bilens inbyggda sensorer.¹¹

Foto:Johan Nilsson/TT

Läs också
Snabbare hjälp med sos alarm med ai
Brottsförebyggande teknik i smarta staden
Snabbare hjälp av 112 med GPS i mobilen

¹ Ny teknik
² SVT
³ Mashable
4 Telia
5 fof.se
6 Trender och nytta
7 Corti.ai
8 Akademiska sjukhuset
⁹ Trender och nytta
¹⁰ Vårdgivarguiden
¹¹ Teknikens värld