Livsmedelsfusk kan stoppas av blockkedjor

Blockkedjetekniken börjar på allvar sprida sig utanför finansmarknaden. Enligt en studie från bland andra Axel Johnson-koncernen och Kairos Future finns det stor potential i livsmedelsbranschen - spårbarheten ger ökad kontroll och kan minska fusket.

Fusk med matvaror beräknas omsätta flera hundra miljarder kronor i världen varje år.1 Det är en attraktiv inkomstkälla för kriminella organisationer, delvis på grund att det rör sig om så stora volymer, men även beroende på att det är komplexa och svårkontrollerade leverantörskedjor i livsmedelsbranschen.

I Sverige utreder Livsmedelsverket dussintals fall av matfusk, och 2017 kom det bland annat fram att tolv ton rutten oxfilé från Brasilien hade sålts till en svensk importör i Sverige som i sin tur spritt köttet till 15 kommuner.2

– Det finns helt klart ett utbrett problem med spårbarhet och kontroll i branschen. Det utbredda fusket med till exempel kött, fisk, olja och vin ökar risken för negativa hälso- och miljökonsekvenser, säger Magnus Kempe, Director Retail & Finance på Kairos Future.

Risker för miljö och hälsa
Kairos Future har tillsammans med bland andra Axel Johnson-koncernens forskningsstiftelse Axfoundation3 genomfört ett projekt för att inventera vilka lösningar som finns och vilket som skulle kunna vara nästa steg för att råda bot på fusket.4

– Det är givetvis också en ekonomisk fråga för livsmedelsföretagen. Ett problem i dagens läge är att man kan tvingas göra för stora återkallelser när en avvikelse upptäcks, säger Magnus Kempe och fortsätter:

– Ett annat är att många konsumenter säger sig vara beredda att betala mer för kvalitet – men då gäller det att de kan vara säkra på att det är en vara med bra kvalitet. Det kräver bättre kontroll än i dag.

Spårbarhet och transparens
Lösningen på problemet kan vara blockkedjetekniken, visar deras projekt. I denna teknik som hittills blivit mest känd för Bitcoin och Ethereum finns en inbyggd spårbarhet och transparens som det går att dra nytta av i livsmedelshanteringen.

Enligt Magnus Kempe är den främsta fördelen med tekniken i det här sammanhanget att alla får tillgång till bevis på riktigheten i information om ursprung och all annan information som läggs in, till exempel temperatur, kvalitetsmärkningar och leverantörskedja.

– Men till skillnad från en central databas avslöjar inte blockkedjan all information för någon, du vet att informationen om varan är sann men du kan inte se alla aktörer i kedjan, om de inte väljer att vara öppna med den informationen. Vi kan få spårbarhet utan att inkräkta för mycket på integriteten.

Kontroll på volymer
Detta gör att blockkedjor skulle kunna vara mycket användbara inom flera områden i livsmedelsbranschen.

– Ursprungskontroll är ett av dessa områden, det vill säga att se varifrån en vara kommer och under vilka förhållanden den har producerats. Dessutom kan använda tekniken till spårbarhet av identiteter i de fall det rör sig om produkter som går att märka på något sätt, till exempel med RFID-taggar eller QR-koder.

Det går också att lägga in en kontrollfunktion som garanterar att det inte går att öka volymerna av en vara i kedjan. Man kan bara sälja samma volym som man köper.

– På det sättet kan man undvika att en oseriös aktör exempelvis försöker blanda ut ekologiskt ris med traditionellt odlat, för att sedan sälja hela partiet som ekologiskt.

Tekniken har tidigare varit omogen
Även om blockkedjetekniken i sig har funnits ett tag – i höst blir det tio år sedan Bitcoin introducerades – så är det först nu som den här typen av användning har blivit aktuell, menar Magnus Kempe.

– Tekniken är omogen, det är bara något år sedan det kom open source-lösningar som kan anpassas till annat än finanstransaktioner.

Nu fortsätter arbetet med att utforska möjligheterna, och Magnus Kempe är övertygad om att blockkedjetekniken kommer att användas även i andra branscher framöver.

– Livsmedel är inte det enda området där det intressant med god spårbarhet – det är något som konsumenter efterfrågar generellt. Det kan vara nog så viktigt att ha kontroll över ursprung i allt från klädesplagg till metaller.

Foto: Johnér / Bodil Bergqvist

Källor
1 Swedac
2 Swedac

Fotnot
3 I projektet har även Kairos Future, SKL Kommentus, SLL och den Axel Johnson-ägda restauranggrossisten Martin & Servera ingått.

4 Läs rapporten här.


Läs också
Blockkedjan - så funkar den
Blockkedjor snart i vården
Digitala ekosystem skapar värden för smarta samhällen