En traditionell hälsoundersökning, hur noggrann den än är, ger oftast endast en indikation på i vilken mån en person riskerar att drabbas av sjukdom framöver. För att kunna få en bättre bedömning av läget skulle man kunna kombinera insamlad hälsodata från individen med annan genererad data från hen, för att sedan lägga till information om genetiska riskfaktorer.

– Låter man därefter vårdgivarna ta hjälp av en maskin med Artificiell Intelligens för att analysera allt detta kommer vi plötsligt att få en betydligt mer träffsäker bild av riskerna – och vilka åtgärder som är lämpliga för att förebygga dessa risker, säger Sofia Svanteson.

Hon är grundare av strategidesignbyrån Ocean Observations och arbetar nu med att bygga upp Elsa, ett digitalt verktyg som ska hjälpa patienter med kroniska sjukdomar att förstå hur de kan svara bättre på sin medicin genom att göra livsstilsförändringar.

– Vad som är intressant att mäta och få reda på skiljer sig givetvis mellan olika individer, men vilken miljö vi befinner oss i, vår arvsmassa, information från den digitala kalendern och hur vi uttrycker oss i skrift är några av de delar som tillsammans kan berätta en hel del om vår hälsostatus.

Analys visar risk för hjärtinfarkt
Om till exempel kalendern visar att det är en person som är uppbokad hela tiden – eller på annat sätt indikerar en stressig livsstil – i kombination med att hen inte rör sig så mycket samt att insamlad data avslöjar höga värden för blodtryck och kolesterol – då skulle en automatisk analys enkelt kunna säkerställa att risken för hjärtinfarkt är hög. Samtidigt kan personen få rekommendationer om relevanta åtgärder och förändringar.

Även dataströmmar från sociala medier vore intressant att få med i en helhetsbild av situationen, konstaterar hon.

– Instagram hävdar att de kan se att en person är på väg in i depression enbart genom att analysera bilderna som en användare lägger upp. Tänk om det gick att få tillgång till sådan data och analysfunktion inom vården, säger Sofia Svanteson.

Kontroll över egna uppgifter
Information från digitala tjänster som mäter fysiska och psykologiska data kallas digitala biomarkörer. Gemensamt är att de används för att förklara, påverka eller förutsäga hälsorelaterade resultat.

– Min vision om att använda den samlade informationen för analyser bygger på att all data tillhör individen som har kontroll över vem, vilka eller vad som ska få tillgång till dessa data. Men det är här vi har den största utmaningen, säger hon och fortsätter:

– Vi är inte där ännu, åtminstone inte på ett ”infrastrukturerat” sätt som gör att vi kan utnyttja kraften i insamlingen av både stora datamängder från flera olika individer (big data) och små datamängder från en enskild individ.

Glukosmätare i klocka
Utvecklingen av nya sensorer och kroppsnära mätare medför i alla fall att vi kommer ett steg närmre visionen om en bättre överblick, menar Sofia Svanteson.

– Det ryktas om att Apple kan ha en glukosmätare på gång i sina klockor, en som analyserar blod utan att sticka hål på skinnet. Oavsett om Apple blir först med att lyckas lansera en sådan funktion eller ej kommer den typen av lösningar att finnas tillhands förr eller senare.

Vi kommer även ha möjlighet att använda enkla och billiga verktyg som gör att vi kan ta ett blodprov hemma och låta en digital tjänst, kanske i mobilen, låta analysera blodprovet, förutspår hon. Olika typer av sensorer; i våra mobiler, i vår miljö och i våra kroppar kommer samla in mängder av data.

Ökad tillgång till högkvalitativ vård
Vad skulle då denna utveckling resultera i? Enligt Sofia Svanteson finns det flera uppenbara potentiella vinster: detta kan ligga till grund för bättre förbyggande råd, avlasta vården och förse vårdgivare med utförliga beslutsunderlag.

– Mer information kan leda till ökad kunskap och en förmåga att ta eget ansvar så att inte vården behöver belastas lika hårt. De mest sjuka och de med störst behov av hjälp får ökad tillgång till högkvalitativ vård. Data hjälper både individen att kunna hålla sig borta från sjukvården och vårdgivare ett ge bättre vård till dem som behöver den.

Foto: Johnér / Maskot bildbyrå

Läs också
Positioneringsteknik ger bättre vårdkvalitet
Kroniskt sjuka får digitalt stöd
Ökat ansvar för den egna hälsan