Lund siktar på att bli smart stad med uppkopplade sensorer

I Lund accelererar nu utvecklingstakten mot ett smart uppkopplat samhälle. Där har kommunen bland annat etablerat en testbädd som ska sänka tröskeln för entreprenörer som vill undersöka möjligheter med uppkopplade sensorer.

Smarta Offentliga Miljöer är ett projekt som drivs av Lunds kommun inom Vinnovas innovationsprogram för sakernas internet, IoT Sverige. Projektet ingår som en del i Lunds innovationsplattform Future by Lund som syftar till att bidra till utvecklingen av uppkopplade och hållbara städer.

– Vi vill underlätta för nya och etablerade aktörer i samverkan att hitta lösningar till offentliga utmaningar. Digitala innovationer med uppkopplade sensorer och prylar kan då spela en viktig roll, så vi har skapat en testbädd där vi låter entreprenörer ta del av nödvändig teknik för att testa olika lösningar, säger Anders Trana, projektledare för Smarta offentliga miljöer.

Han beskriver det som att ”hyvla bort trösklar” för entreprenörer och innovatörer, eftersom det kan vara svårt för mindre aktörer att skapa IoT-lösningar och att använda sensorer när det är för småskaligt. Samtidigt uppmuntrar man arbete i nätverk med en hög grad av öppenhet.

– Vi har ett 30-tal aktiva aktörer i projektet Smarta offentliga miljöer. Det är som ett ekosystem med deltagare från universitetet, kommunen och privata bolag, såväl stora som små. Det handlar mycket om att vara beredd att dela med sig, men ändå kunna hitta och driva sin egen affär. Jag är övertygad om att man kan hitta totalt sett större affärer tillsammans med andra.

Nya sensorer för IoT

Alla som är intresserade kan ansöka om att testköra med sensorer i Future by Lunds testbädd. Det finns några olika sensortyper att välja mellan, bland annat de som utgår från NB-IoT – NarrowBand IoT – från Telia. Det är en helt ny teknik i mobilnätet som är speciellt utvecklad för Sakernas internet.

– Denna teknik har flera fördelar i det här sammanhanget. Det blir billigare att koppla upp ett stort antal sensorer, och de kan drivas med batterier tio år i sträck utan batteribyte. De blir alltså självförsörjande och kan därmed placeras även på svåråtkomliga utrymmen.

Sensorerna kan monteras på utrustning och infrastruktur, både ovan och under jord. Tydlig användarnytta är exempelvis att signalera när det behövs service, istället för att ha schemalagt underhåll av maskiner och annan utrustning. Den typen av behovsstyrd service kan bidra till både ekonomiska och miljömässiga besparingar.

– Ett annat sätt att använda sensorerna ser vi hos vår samarbetspartner Kraftringen, ett lokalt energibolag, som använder teknik för att fjärrövervaka ställen där det finns risk för översvämningar, säger Anders Trana.

Stöd för stadsplanering

Projektet Smarta offentliga miljöer har fyra parallella spår, kopplade till olika offentliga utmaningar: cykeldata, övervakning av kritisk infrastruktur, effektiv och säker stadsodling samt användarstyrd avfallshantering.

– Cykeldata innebär bland annat att vi ber stadens cyklister ladda ner en app så att vi kan se hur de rör sig, vilka sträckor och vid vilka tider. Dock inte på individnivå förstås, utan vi får fram mönster för större grupper och kan använda det för exempelvis stadsplanering.

Dessutom kan cyklisterna ha en knapp på styret som skickar iväg ett larm om att det är en otrygg situation på något sätt. Den datan ger sedan en överblick över var och när det finns problem, så att det går att fokusera rätt resurser dit, förklarar Anders Trana.

Samordning och effektivisering

Inom infrastrukturen har de bland annat placerat sensorer i en del av stadens elskåp, så att dessa kan kommunicera både med varandra och omvärlden genom Narrowband IoT. Grönområdena i kommunen innefattas också i projektet. Där handlar det exempelvis om att övervaka markfukten, för att på det sättet samordna och effektivisera bevattningen.

– När det gäller satsningen på avfallshantering har vi försök med knappar som gör att villaägare kan beställa tömning – istället för att det sker enligt fasta rutter. Dessutom har vi placerat sensorer i de stora containrarna som finns under mark runt om i staden. Då går det automatiskt ut information om nivåerna i de olika behållarna, så att även den tömningen kan optimeras – för att spara tid, kostnader och miljö.

Foto: Johnér / Roine Magnusson
 

Läs också

Narrowband för IoT och det hållbara samhället

Smartare resor med Crowd Insights

IoT i samhällets tjänst