Sensorer gör fastigheter smartare i Umeå

Trådlösa sensorer i fastigheter kan bidra till bland annat bättre utnyttjande av lokalerna, optimerade städinsatser, minskad energianvändning och bättre behovsanpassning vid ombyggnationer. Just nu undersöks teknikens möjligheter i ett projekt i Umeå.

Det Umeåbaserade projektet ”Smarta fastighetstjänster med IoT” är ett av de fyra projekt som i mitten av 2017 beviljades finansiering av inom ramarna för det strategiska innovationsprogrammet IoT Sverige.1 Bakom programmet ligger bland andra Vinnova, och det övergripande målet är att undersöka olika aspekter av ”Internet of Things för innovativ samhällsutveckling”.

I Umeå har de därför försett ett antal testfastigheter med trådlösa sensorer som kommunicerar med strömsnål teknik. Sensorerna ska i realtid skicka information om sådant som temperatur, nivåer, rörelse, koldioxid, och ljud.

– Den informationen ger sedan ett flertal olika möjligheter till att optimera lokalanvändningen, säger Katrin Jonsson, universitetslektor vid Informatik vid Umeå universitet och projektledare för det aktuella projektet.

Användning styr lokalvård
Något så elementärt som temperaturmätning för att kunna ge användarna bästa möjliga inomhusklimat är redan inbyggt i moderna hus, men inte i det äldre fastighetsbeståndet – så där finns det ett stort behov av ett separat system, konstaterar Katrin Jonsson.

– Något annat som kan vara intressant är att mäta rörelse i rummet för att på det sättet kunna bedöma användning. Det skulle exempelvis kunna ligga till grund för en behovsanpassad lokalvård; istället för att städa enligt ett fastslaget schema kan de lägga insatserna utifrån den faktiska användningen av en lokal eller en toalett.

För universitets del kan information om användningen även komma till nytta på annat sätt.

– Med hjälp av sensordata rörande var folk befinner sig vid olika tider får vi ett bra beslutsunderlag i planeringen av fastigheterna. Exempelvis ska universitetsbiblioteket snart byggas om, och då är det ytterst värdefullt att veta hur olika rum, trapphus och korridorer med mera används i praktiken, säger hon.

Samarbete i konsortium
Projektet drivs av ett konsortium med Umeå universitet och Umeå kommun i spetsen, och där även Västerbottens läns landsting, Norsjö kommun, Umeå Energi och Vakin ingår.

Tillsammans med kommun och universitet förvaltar de drygt 1 700 000 kvadratmeter offentliga lokaler. Dessutom deltar UmeFast, Elektroniksystem, Indentive och Telia-ägda Fältcom, som alla vill utveckla, drifta och förvalta smarta fastighetstjänster.2

– I ett flertal kommunala lokaler sitter nu sensorer och kommunen har även identifierat ett helt annat användningsområde där de vill använda positioneringsmöjligheten: de har omkring 700 enheter i sin uppsättning med städutrustning. Där finns ett tydligt behov av att få en bättre överblick över var exempelvis de olika golvstädningsmaskinerna finns.

På Umeå Energi undersöker de vilka nya tjänster som kan skapas med utgångspunkt i Internet of Things i fastigheterna, berättar Katrin Jonsson och avslutar:

– De skulle till exempel kunna erbjuda en bostadsrättsförening noggrann kontroll på temperatur och energianvändning, vilket skulle kunna leda till en mer behovsanpassad användning. Det skulle då förstås spara både pengar och miljö.

Källor
1 IoT Sverige
2 Infotech Umeå

Läs också
Uppkopplad byggarbetsplats säkrare och mer effektiv
Smartare städer med öppna data
Feedback för hållbara samarbeten