Genom att minska mängden oanvända läkemedel går det att göra en stor insats för att minska miljöpåverkan. För de svenska apoteken får tillbaka omkring 1 200 ton oanvända läkemedel per år1. Och utöver det kasseras en stor mängd tabletter och flytande medicin på ett felaktigt sätt, det vill säga slängs i soporna eller spolas ner i toaletten.
Dessutom är detta en även fråga om samhällsekonomi, bland annat eftersom en del av dessa läkemedel har haft skattefinansierade subventioner. Även privatpersoner har fått betala en hel del i onödan; det finns till exempel en uppgift om att i Storbritannien går medicin motsvarande ett värde om 300 miljoner pund (3,5 miljarder kronor) till spillo varje år.2
LÄS ÄVEN: Hur mår den svenska vården?
Ätbara lappar med medicin
Ett sätt att minska problemet kan vara att anpassa läkemedelsdoseringen till patienten i högre grad än i dag.
Forskare vid universiteten i Köpenhamn och Åbo har skapat en metod för att göra en finjustering av doseringen genom att de printar (!) medicinerna på ätbara lappar, med samma typ av teknik som används i en bläckstråleskrivare.
Läkemedlet skrivs ut i form av en QR-kod som länkar till information om medicinen och dosen, så att vårdpersonal lätt kan scanna koden och kontrollera uppgifterna innan patienten stoppar lappen i munnen.3
Tabletter med valfritt innehåll
Individanpassade medicindoser har tidigare förekommit i annan form, bland annat som 3D-utskrifter i tablettform där varje tablett kan innehålla flera olika mediciner i en skräddarsydd mix.4
Samma grundtanke verkar företaget Multiply Labsha utgått från när de har tagit fram sin lösning för 3D-utskrivna tabletter med vitaminer och mineraler.
Deras produkter är inte läkemedelsklassade, så användaren kan välja själv vad de ska innehålla. Det går också att låta innehållet bestämmas automatiskt; genom att ange några olika faktorer om dig själv och dina vanor så räknar tjänsten ut vad du kommer att behöva – och vid vilka tidpunkter. Alla ämnen behöver alltså inte gå ut i kroppen samtidigt, utan pillret som tas på morgonen kan till exempel rymma även det som behövs för att ge en energiboost på eftermiddagen.
Multiply Labs erbjuder en prenumeration för 15 dollar (cirka 125 kronor) per vecka för de individanpassade tabletterna, men än så länge är de enbart tillgängliga för kunder i USA.
Smarta bandage sparar tid
Enligt analysföretaget Gartner är sjukvården ett av de områden där 3D-utskrifter kommer att ha en stor påverkan under den närmsta framtiden.5
Ett exempel på vad tekniken kan användas till har utvecklats vid brittiska Swansea University. Där har de tagit fram smarta bandage som ska kunna produceras till en överkomlig kostnad med hjälp av 3D-skrivare.
De smarta bandagen kommer att kunna registrera patientens aktivitetsnivå, skicka information till vårdpersonal om hur skadan läker och möjligen även dosera ut medicin vid bestämda tider.
En av fördelarna är tidsbesparingen för både patienter och läkare, eftersom det blir färre besök tack vare den kontinuerliga återkopplingen om läkningsprocessen. Dessutom kan vården bli mer behovsanpassad, eftersom den baseras på hur skadan läker istället för hur patienten uppger att hen mår – det vill säga objektiv data istället för subjektiva upplevelser.6
Tatueringar av bakterieceller
Ytterligare ett exempel på vad 3D-skrivare kan användas till kommer från amerikanska MIT, där forskare har tagit fram en lösning för att göra 3D-utskrifter i form av ”levande tatueringar”.
Materialet i tatueringarna är genetiskt modifierade bakterieceller med inbyggd belysning, så att de kan lysa i en förutbestämd färg när de kommer i kontakt med vissa ämnen i omgivningen.
Förutom att upptäcka ämnen genom huden ska de utskrivna bakteriekomponenterna även kunna användas för att hålla koll på omgivningen, så att de kan varna för exempelvis giftiga ämnen, föroreningar, felaktiga pH-värden eller avvikande temperaturer.7
Fotnot: Bilden visar inte de printade tabletterna.
Foto: Johnér / Maskot
Läs också
Uppkopplad äldreomsorg i Stockholm
Distansvård ger högre kvalitet på Karolinska
Ai hjälper läkare att analysera röntgenbilder
Källor
1 Dagens Industri
2 Springwise
3 Springwise
4 Springwise
5 Gartner.com
6 Springwise
7 MIT