Den demografiska utvecklingen talar sitt tydliga språk: Vi blir allt äldre. Samtidigt har medicinska framsteg gjort att ett antal sjukdomar som tidigare innebar akut fara för livet istället blir kroniska tillstånd. Denna kombination gör att många kommer att bära med sig en kronisk sjukdom, och dessutom riskerar att drabbas ytterligare under sin livstid.
– Det är tveklöst så att befolkningen blir äldre, med allt vad det innebär, men jag tycker inte att det nödvändigtvis behöver leda till ett ökat vårdbehov. Däremot behövs det fler hälsoinsatser, vilket är något annat, säger Sara Riggare, forskare på Centrum för Hälsoinformatik på Karolinska institutet.
Hon forskar på Parkinsons sjukdom, en diagnos som hon själv fick för drygt tio år sedan – bara ett par månader efter hon fött sin dotter. Sara Riggares fokus ligger på digital egenvård och hur personer med kroniska sjukdomar kan bidra till sin egen vård genom att göra observationer av sin egen sjukdom.
I tidskriften Health Informatics Journal publicerades nyligen resultatet av en studie som hon genomfört tillsammans med några kollegor, där de undersökt hur engagemang och kunskap hos Parkinson-patienter påverkar upplevelsen av vården.1
Ökat egenansvar och mer engagerade patienter
Vård är inte tillräckligt för hälsa, men det kan ibland vara nödvändigt, konstaterar Sara Riggare.
– Det som behövs är ett ökat egenansvar, att vi patienter blir mer engagerade och aktiva i vår situation. Jag ser framför mig att vårdsystemet kommer att ställa om från att leverera vård till att stödja egenvården. Det innebär att vi går från vårdkonsumenter till hälsoproducenter.
Hon är övertygad om att många av dagens patienter är mycket motiverade och beredda att prioritera att förbättra sin hälsa kontinuerligt.
– Egenmätningar har en enorm potential i sammanhanget, även om det som regel är komplicerade frågor som ska besvaras. Med mer utvecklade verktyg skulle vi kunna bidra till att avlasta vårdapparaten, både genom att göra kontroller på egen hand och genom att bli mer medvetna om vår hälsosituation – och därmed förebygga en del allvarliga problem.
Insamling av hälsodata
Sara Riggare lyfter också fram värdet med egenmätningar som en automatiserad insamling av hälsodata, något som vårdgivaren skulle kunna ha nytta av.
– Men dagens sjukvårdssystem kan inte hantera detta. Visst, det förändras, men det går för sakta. Det krävs att det kommer ett ordentligt tryck underifrån – från oss patienter – och att det dessutom blir nya riktlinjer i form av policy-förändringar från myndigheterna.
Även tekniken behöver utvecklas, enligt Sara Riggare:
– Det måste byggas modulära system för hälsa i vård och omsorg. För att få bästa effekt måste systemen kunna integrera mätningar från konsumentprodukter och sensorer, samtidigt som vi får tillgång till våra egna uppgifter.
MER LÄSNING!
Några innovationer för egenmätningar:
• Hälsokvittot är Apotek Hjärtats webbaserade hälsotester som tagits fram av forskare vid Linköpings universitet.
• Det svenska startupföretaget Tummy Lab har utvecklat en app där människor med orolig mage registrerar vad de ätit och hur de därefter mår. Informationen skickas sedan till Tummy Labs för analys.
• Qardio är en blodtrycksmätare som amerikanska användare kan koppla upp för kommunikation med sin läkare.3
• Det finns en rad mer eller mindre smarta vågar, ShapeScale är en av dem. Den är försedd 3D-skanning, och i en app visas en bild av ens kropp och hur man förändras över tid.
• Många mätprylar riktar in sig på att läsa av kvantiteten och kvaliteten på sömnen. En av dem är Beurer Sleep Sensor SE 80 som ser ut som en platt tallrik och placeras permanent under madrassen. Den registrerar bland annat hjärt- och andningsfrekvens och skickar förstås över infon till mobilen.
• Det pågår utveckling på flera håll för att hitta sätt att använda kontaktlinser för automatiska mätningar, läs mer här och här.
Foto: Henrik Trygg / Johnér
Källor
1 PC World
Läs också
Förebyggande vård med digital hjälp
Digital hjälp att komma ihåg medicinen
Blockkedjor snart i vården