Låter det motsägelsefullt att kombinera digitalt och eko? Lugn, ett digitalt ekosystem är i grund och botten en form av samverkan – ett värdenätverk – med syfte att ta fram nya eller förbättrade erbjudanden i form av tjänster eller produkter. Detta kan ses som en kontrast till traditionella värdekedjor mellan företag och konsumenter.
– En annan sak som karaktäriserar de digitala ekosystemen är att det kan vara en till synes disparat mix av aktörer som samverkar, såsom partner, leverantörer och kunder. Dessutom kan det variera över tid vilken roll man har i ett ekosystem, säger Martin Glaumann, partner på managementkonsultföretaget Arthur D Little.
Erbjuder tjänster via en huvudaktör
Arthur D Little och Telia släppte nyligen en rapport1 om framväxten av de nya ekosystemen, och rapporten bjuder på spännande läsning för den som vill veta mer. Där beskrivs två olika huvudtyper av digitala ekosystem: ”partner-ekosystem” (”aggregator ecosystem”) respektive ”marknadsplats” (”marketplace”). Gemensamt för de båda varianterna är att de medverkande aktörerna på olika sätt drar nytta av att kunna använda delad data.
I ett ”partner-ekosystem” är det en huvudaktör (”ecosystem driver”) som äger kundrelationen och samlar erbjudanden från andra aktörer, vilka sedan erbjuds kunden via huvudaktören. Ett tydligt exempel är Telia Sense2, där Telia säljer en tjänst till en bilägare med en bil som ännu inte är uppkopplad. I den tjänsten finns en möjlighet att koppla på ytterligare tjänster från olika aktörer, som bland annat en bilförsäkring från Folksam.
Den andra typen av ekosystem är alltså en digital marknadsplats som har skapats av en aktör som inte behöver ha någon egen relation med kunden överhuvudtaget. På marknadsplatsen samlas tjänsteleverantörer som var och en kan erbjuda produkter och tjänster till sina kunder. Den här typen av ekosystem kan man antagligen få se i olika städer framöver, i form av gemensamma plattformar som utnyttjas av såväl privata som offentliga aktörer för att erbjuda tjänster till företag och medborgare.
Den typen av ekosystem bygger Mälarenergi i Västerås upp just nu. De tar tillsammans med partners fram en it-plattform så att de ska kunna erbjuda insamling och administration av data från olika aktörer, både offentliga och privata. Istället för att aktörer som Trafikverket, Räddningsverket, elbolag och bussbolag har separata kontrollrum och styrsystem så ska det finnas en möjlighet att arbeta effektivt i ett ”Stadens kontrollrum” med möjlig åtkomst till all data vid behov – till exempel i en krissituation.
Välja relevanta partner
Det finns vissa grundläggande frågor som man bör ställa sig för att veta vilka ekosystem och vilka partner som är relevanta för den egna verksamheten framöver, menar Martin Glaumann.
– Det är viktigt att förstå hur era kunder förändras, och vilken roll era produkter och tjänster kan eller kommer att spela i deras affärsutveckling. Först då kan ni veta hur ni ska kunna effektivisera era verksamhetsprocesser och höja värdet på ert erbjudande tillsammans med partner i ett ekosystem.
Smarta städer på gång
Redan nu pågår det satsningar för att skapa smarta städer på olika håll i världen, bland annat i Stockholm som lägger en halv miljard kronor under en tvåårsperiod på digitalisering.3
– I många europeiska storstäder är det övergripande målet att förbättra hållbarheten, ur flera olika perspektiv: miljömässigt, ekonomiskt och socialt. Många projekt som drivs i dag fokuserar på att skapa tillväxt eller miljömässiga förbättringar, säger Martin Glaumann och tillägger:
– Den sociala hållbarheten har hittills fått minst utrymme i dessa sammanhang, men det kommer sannolikt att förändras, säger Martin Glaumann.
Fyra kategorier ska samverka
De praktiska lösningarna som ska bidra till en ökad hållbarhet kan vara allt från smarta trafiksignaler och trafikstyrning till digitalt stöd i äldrevården och smarta (och energieffektiva) byggnader och belysning.
– I en smart stad kan man säga att det är fyra kategorier av aktörer som ska samverka: högskola, näringsliv, offentlig verksamhet och medborgare. Att bygga den smarta staden tillsammans med medborgarna lär bli en viktig framgångsfaktor.
Martin Glaumann berättar att ett spännande exempel på vad man kan göra finns i Köpenhamn.
– Där har de etablerat Copenhagen City Data Exchange, en handelsplats där offentliga och privata verksamheter kan köpa och sälja data. Jag ser fram emot att följa utvecklingen av den satsningen och se vad det kommer att leda till.
Läs också
Mälarenergi bygger värden för samhällsnytta
Smarta och hållbara städer med big data
Smarta städer sparar tid och miljö