Detta verkar vara något som behöver rättas till på svenska arbetsplatser. Ett mycket tydligt symtom på någon form av missförhållanden är att sjukskrivningar med psykiatriska diagnoser har ökat med 129 procent de senaste sex åren.1
Det är alltså ytterst angeläget med åtgärder i den organisatoriska arbetsmiljön. En övergripande målsättning bör vara att etablera ”hållbara samarbeten”, enligt Siri Helle, organisationskonsult och medförfattare till boken Ensam eller stark – åtta principer för framgångsrika team.
– Behovet av att samarbeta är inget nytt, det har alltid funnits som en strategi för att säkra vår överlevnad. Men nu när nya tekniska möjligheter och samhällsförändringar påverkar våra arbetssätt så ökar behovet av att fokusera på hållbarhet – inte minst i betydelsen att få medarbetarna att stanna kvar, säger hon.
Ökad självständighet
En av utgångspunkterna i de förändringar som pågår i arbetslivet är att vi går mot en ökad självständighet för en enskild medarbetare.
– En av anledningarna är att arbetsuppgifterna blir allt mer komplexa, och då fungerar det inte att ha en situation där chefen ska tala om för dig hur du ska utföra ditt jobb. Istället handlar det om att sätta upp mål, så får du sedan själv bestämma hur du ska nå dit.
Agilitet och flexibilitet är två nyckelbegrepp när man talar om moderna organisationer, för förutsättningarna för verksamheten kan förändras snabbt – på såväl företags- som individnivå.
– Med en hög grad av självständighet tar du själv ansvar för att anpassa dig till de nya förutsättningarna för att nå dina mål. Du behöver inte invänta nya instruktioner från chefen.
Följ upp regelbundet och ofta
Det här påverkar förstås ledarskapet, som enligt Siri Helle måste bygga på principer som att det ska finnas tydliga mål och att man ska ha en balans mellan insats och belöning. En annan viktig förändring rör återkopplingen.
– Att få feedback vid utvecklingssamtal en gång om året räcker inte. Vi har svårt att ta till oss feedback som ges efter det aktuella tillfället, och med allt mer komplexa arbetsuppgifter blir det än viktigare att följa upp regelbundet – och ofta.
Ju närmre i tid som en chef kan ge feedback, desto större är chansen att medarbetaren kan förändra sitt beteende om det behövs.
– Det visar sig att uppföljning påverkar ett beteende mer än instruktioner. Men det gäller att fokusera på just beteenden, inte på egenskaper. Man ska till exempel inte säga ”du behöver bli mindre slarvig” utan istället ”jag har märkt att det är många stavfel i rapporterna”.
Kan bidra själv
På motsvarande sätt bör positiv feedback vara specifik, menar Siri Helle.
– Det räcker inte med ett ”bra jobbat!”, man ska lyfta det som personen faktiskt har utfört eller åstadkommit.
Även om det givetvis är chefer och HR som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön så finns det goda möjligheter att bidra själv, menar hon.
– Det är rätt enkelt, man kan till exempel vara en förebild – som andra på ett naturligt sätt tar efter – genom att direkt ge feedback till en kollega som har gjort något bra. Man kan också be chefen om feedback när man vill ha det, istället för att gå och vänta på att han eller hon ska ta initiativet.
1 Försäkringskassan
Läs också
Rörlig bild kan öka samverkan
Nya utmaningar för ledare på distans
Arbetsplats för ökad kreativitet och samarbete