Uppkopplade linser som mäter hälsa

Publicerad: 2016-05-11 09:59 | Kategorier:

Våra ögon rymmer stora mängder vital information om kroppen på en liten yta. Alltså är de som gjorda för uppkopplade saker – kontaktlinser – som kan plocka data om olika hälsotillstånd. Den typen av hjälpmedel kommer att bli allt mer nödvändiga för att vården ska fungera, menar experten.

Parallellt med uppkopplade glasögon har smarta kontaktlinser varit något som lockat innovatörer de senaste åren. Dock inte för att i första hand distribuera information till användaren – som med glasögon – utan för att istället plocka information från denne.

Google är en av dessa innovatörer. De har slagit sig samman med läkemedelsföretaget Novartis i en satsning på kontaktlinser med syfte att kontinuerligt mäta glukosnivåerna i tårvätska, något som patienter med diabetes har stor nytta av. Deras lösning förväntas komma ut på marknaden ”snart”. [1]

Stöd för glaukompatienter

Sensimed Triggerfish är ett schweiziskt företag som har tagit fram en mjuk engångslins av silikon, försedd med en sensor som läser av förändringar på hornhinnan. Informationen från linsen används sedan för att hantera glaukom. Kontaktlinserna fick klartecken för försäljning på den amerikanska marknaden i mars 2016.

Längre fram i tiden kan resultatet från några australiska forskare möjligen också utvecklas till färdiga produkter; de har studerat hur kontaktlinser kan användas för att filtrera bort farlig UV-strålning. Det kan låta som fotokromatiska glasögon, sådana som automatiskt mörknar i solen, men här är tanken att linserna ska förbli helt transparenta även med UV-skyddseffekt. Tekniken bygger på att man manipulerar ljuset med minimala artificiella kristaller.

Utvecklingen uppmuntras
Michael Peolsson, projektledare på Digital Health Lab i Norrköping, konstaterar att det finns starka drivkrafter i samhället för att uppmuntra utvecklingen av digitala stöd för sjukvård.

– För det första går vi mot en framtid med många fler äldre, som kommer att leva med kroniska sjukdomar – som regel inte bara en, utan flera sjukdomar i kombination. Det är en ytterst vårdkrävande grupp: för närvarande står kronisk sjuklighet för 80 procent av all vårdkonsumtion. Och det rör sig ändå om förhållandevis få personer, säger han.

Samtidigt märks det redan nu märks det hur väntetiderna på akutmottagningar ökar och att det blir färre tillgängliga sjukhussängar, så genom att ge stöd på distans med digitala hjälpmedel kommer utmaningen med att ta hand om de kroniskt sjuka åtminstone att minska, menar han.

Svårt att bemanna vården
En annan drivkraft ligger i utmaningen att bemanna vården framöver. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, är det ett enormt kompetensskifte som väntar oss: om inga förändringar görs i arbetssätt och bemanning kommer det att behövas ungefär 225 000 nya medarbetare inom vård och omsorg fram till 2023. [2]

– Det är svårt att inte vara pessimistisk inför en sådan siffra. Det är i alla fall ytterst tydligt att alla slags hjälpmedel kommer att behövas framöver, säger Michael Peolsson.

Han är emellertid desto mer positiv när han pratar om de tänkbara möjligheterna med digitala hjälpmedel.

– Digitala mätmetoder gör det enklare att samla större mängder data, på gott och på ont. Kontinuerliga eller upprepade mätningar av en mångfald av parametrar är ett exempel på hur trender i mätvärden snarare är enskilda höga värden kan berätta om tidiga förändringar i en sjukdomsprocess. I den bästa av världar innan personen får symptom. Sådana möjligheter gör att vi i framtiden lättare kan både skräddarsy och utveckla förebyggande insatser för att inte patienten ska bli akut sjuk.

Foto: Google

Källor:
[1] www.wearable-technologies.com/2016/02/augmented-reality-will-2016-be-the-year-of-smart-contact-lens/
[2] http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/arbetsgivarpolitik/sveriges-viktigaste-jobb-i-varden-och-omsorgen-hur-moter-vi-rekryteringsutmaningen.html

 

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste om trender, teknik och digitalt i din inbox.

Tyck till
navigation-arrow-right