Ansiktsigenkänning och andra typer av så kallad biometri – framför allt då med fingeravläsning – har de senaste åren tagit ett stort kliv ut från science fiction-filmerna och in i verkligheten.
För några år sedan testade till exempel ett gym i Umeå1 att låta medlemmarna identifiera sig genom att visa upp sig för en kamera, och hösten 2016 berättade Mastercard2 att europeiska online-shoppare ska kunna identifiera sig med fingeravtryck eller selfie.
I vissa länder – bland annat USA, Storbritannien och Australien – har polismyndigheterna nappat på möjligheterna att identifiera ansikten med nya tekniken, för att på så sätt kunna upptäcka personer som finns registrerade i deras databaser sedan tidigare.
Nu tar även svensk polis ett första steg mot att börja använda tekniken.
Letar ansikten i övervakningsfilmer
Automatisk ansiktsigenkänning bygger som regel på att ett program först analyserar en bild med hjälp av algoritmer för att leta upp förekommande ansikten – så kallad ansiktsdetektion. Det kan då antingen vara en stillbild, tagen exempelvis vid en säkerhetskontroll på en flygplats, eller en filmsekvens, till exempel från en fast övervakningskamera.
Därefter kommer analysen av de upptäckta ansiktena. Det sker genom att datorn identifierar ögon, näsa, mun med mera och läser in specifika detaljer som näsans utformning, läpparnas fyllighet, ögonbrynens placering och ögonens storlek. De detaljerade måtten registreras och används sedan för att jämföra med befintlig data om personer som kan vara intressanta för polisen. Om tillräckligt mycket är likt signalerar systemet en träff.
Kräver manuell kontroll
– Det här måste dock alltid kombineras med en manuell bedömning av resultatet. Ansiktsigenkänningen ger inte ett definitivt utpekande av en person, utan snarare en indikation eller ett underlag som en polis eller utredare kan undersöka närmre, säger Peter Bergström, chef för it-sektionen på NFC, Nationellt forensiskt centrum, som är polisens avdelning för undersökningar i brottsmål.
Under 2017 kommer NFC att inleda en pilotstudie kring ansiktsigenkänning. Ett av målen med studien är att ta reda på vad som krävs av bildmaterialet för att tekniken ska fungera.
– I dagens läge vet vi att själva analysdelen fungerar väl, så länge det finns ett bra bildmaterial att utgå från. Frågan är hur bra det behöver vara för att få en tillräckligt god träffsäkerhet.
Kanske kan polisen exempelvis få hjälp av att köra allmänhetens bilder och filmer från en brottsplats genom ett program för ansiktsigenkänning, om kvaliteten håller för det.
Oklar lagstiftning
Ett annat mål med studien är att få djupare förståelse för vad lagstiftningen säger om de här metoderna – vilket alltså inte är helt glasklart i dagens läge.
Biometriska uppgifter som analyseras är en form av vidarebehandling av personuppgifter, vilket det finns regleringar kring. Frågan är dock hur de ska tolkas.
– De juridiska aspekterna behöver genomlysas, helt klart. Dessutom måste vi se hur vi kan etablera en metodik för att ta hand om det material som vi får in via analyserna, säger Peter Bergström.
Foto: Christine Olsson/TT
Källor:
1http://www.nyteknik.se/digitalisering/traningshallen-kanner-igen-dig-automatiskt-6416511
2http://newsroom.mastercard.com/eu/sv/press-releases/mastercard-gor-tekniken-for-betalning-med-fingerprint-och-selfies-tillganglig-i-norden/
Läs också
Appar underlättar för polisen
Så kan drönare hjälpa vid katastrofer
Digitalisera eller dö