Flextid – på gott och ont

I det digitaliserade samhället blir arbetet allt mer gränslöst – i både tid och rum. Detta ses som såväl en frihet som en riskfaktor. Det gäller därför att sätta gränser och se till att få ordentlig återhämtning mellan arbetsperioderna.

Att sitta på en och samma plats måndag till fredag under kontorstid kommer snart att vara vardag för enbart ett fåtal. Allt fler arbetsuppgifter har blivit kunskapsbaserade, samtidigt som digitaliseringen har gett oss nya arbetsredskap som är oberoende av plats. Därmed har även synen vad som är arbetstid och arbetsplats förändrats.

Den nya, friare synen kan underlätta för bland annat småbarnsföräldrar som har svårt att pussla ihop tiderna i vardagen. Men det finns en risk: när gränserna mellan arbete och fritid luckras upp blir det lätt så att jobbandet stjäl alltför mycket tid.

– Det finns studier som tydligt visar att ju mer flexibla arbetslösningar man har, desto mer arbetar man, säger Christin Mellner, forskare på Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.

Lätt att bli fartblind
Hon har själv studerat det allt mer ”gränslösa” arbetet och konstaterar att det är lätt att bli fartblind i den tekniska utvecklingen.

– Vi kan bli allt mer effektiva i både kommunikation och produktion tack vare utvecklingen, vilket samtidigt gör att konkurrensen – och därmed kraven – ökar. Men det är ju egentligen inget som säger att vi måste jobba mer bara för att det går. 

Hon understryker att den ökade friheten att utföra sina arbetsuppgifter när och var som helst har sina fördelar, men att det gäller att sätta gränser så att det finns utrymme för den helt nödvändiga återhämtningen.

– Det finns tydliga skillnader mellan de individer som sätter gränser för arbetet – speciellt när det gäller kvällsarbete – och de som inte gör det. Gränssättarna får bättre sömn, hanterar stress bättre och presterar mer på sina jobb. Det finns alltså inget likhetstecken mellan att jobba mycket och att prestera bra.

Outtalad förväntan
Ansvaret för att skapa en bra arbetssituation ligger både på individen och arbetsgivaren, menar Christin Mellner.

– Man måste själv kunna stanna upp och se över sin egen situation, samtidigt som det är viktigt att cheferna alltid föregår med gott exempel och formulerar förväntningarna tydligt, säger hon och förklarar:  

– Det är till exempel ytterst sällan som man ser uttalade krav på tillgänglighet, däremot är det många arbetstagare som uppfattar att det finns en outtalad förväntan på att kunna bli nådd hela tiden.

Förbjudit jobbmeil i Tyskland och Frankrike
Det handlar i första hand om att etablera en sund företagskultur, snarare än att man ska gå så långt som att förbjuda arbetsmejl på kvällen, vilket varit aktuellt i både Tyskland och Frankrike.

– Ett sådant förbud skulle kunna upplevas negativt av en del individer. De skulle helt enkelt bli mer stressade av att inte kunna ta igen mejlhanteringen på kvällen.

Däremot menar hon att det är bra med en kultur där man känner att det är okej att inte kolla sina mejl tid och otid.

– Och om man ändå, helst bara i undantagsfall, mejlar utanför ordinarie arbetstid så kan man ställa in att de mejl man skriver sent går iväg först morgonen därpå.

Läs mer
Nyttan med den digitala arbetsplatsen
Digitala ledare måste lita på medarbetarna
Tre knep för smartare möten
Så kan företag slippa digital ångest