Rapporten ”Building Block(chain)s for a Better Planet” ¹ från World Economic Forum ingår i en serie publikationer där organisationen lyfter fram olika möjligheter att lösa de mest akuta globala miljöutmaningarna med hjälp av tekniska innovationer. Blockkedjetekniken har enligt rapporten potential att bidra till att lösa utmaningar inom en rad områden: klimatförändringar, naturkatastrofer, biologisk mångfald, havsmiljö, luftföroreningar och vattenbrist.

Utgångspunkten är att tekniken fungerar som en form av distribuerad databas, med en kedja av ”informationspaket” där varje nod verifierar vad som sker i de andra noderna. Med andra ord kan ingen av aktörerna förändra eller manipulera informationen utan att det märks.

Transparens och insyn
Ett användningsområde för tekniken är enligt World Economic Forums rapport att skapa transparens och insyn i försörjningskedjor. Genom att registrera transaktionsdata genom hela försörjningskedjan går det till exempel att åstadkomma spårbarhet från ursprung till butik. Det här ska då kunna förebygga bland annat kvalitets- och säkerhetsproblem, samtidigt som det förenklar övervakning och verifiering.

– Visst, här öppnas stora möjligheter till spårbarhet. Även om jag inte tror att det är rimligt att alla aktörer ska öppet redovisa var de har köpt sina tjänster och produkter, för det kan antagligen vara rätt affärskritisk information, säger Frida Höjvall. Hon är projektledare på RISE, där hon bland annat driver ett projekt kring blockkedjor och hållbar metallproduktion.

Använda cirkulär ekonomi
Däremot kan tekniken göra stor nytta när det gäller att öka trovärdigheten, menar Frida Höjvall. Till exempel genom att kunna verifiera att det enbart är godkända aktörer som finns med genom hela kedjan.

– Det kan framför allt vara viktigt för att påverka hållbarhetsarbetet hos de som befinner sig tidigt i försörjningskedjan, till exempel när det handlar om råvaruhantering. Högre upp i kedjan blir företagen mer ”synliga” och får därför automatiskt större incitament att arbeta hållbart för att stärka varumärket.

Det finns helt klart ett värde i spårbarhet i de här sammanhangen, bland annat för att öka möjligheterna till återanvändning och för att använda cirkulär ekonomi storskaligt, förklarar Frida Höjvall.

– Exempelvis skulle en digital tvilling av en produkt kopplas till information i molnet, där det finns information om innehåll och om den till exempel har renoverats. På det sättet skulle man kunna säkerställa att produkten uppfyller de aktuella lagkraven, säger hon.

Samla data om resurser
World Economic Forum pekar också på användningsområden som decentraliserade plattformar för att samla data om resurser – till exempel vatten- och energidata från sensorer i hushållen – och olika former av transaktioner utan mellanhänder. Vilket i sin tur skulle kunna bidra till dynamisk prissättning och en optimal balans mellan utbud och efterfrågan av exempelvis el.

Blockkedjetekniken är dock inte i sig revolutionerande för hållbarhetsarbetet, menar World Economic Forum. Dess stora potential ligger i att fungera i kombination med andra nya tekniker som artificiell intelligens, Internet of Things och innovationer inom bioteknik. Frida Höjvall förklarar:

– Den största utmaningen är att tekniken inte kan avgöra vad som är korrekt information, så om någon lägger in felaktig information eller fuskar i början av en blockkedja är det detta som säkras genom hela kedjan. Därför behövs i dagens läge alltid någon typ av verifiering från exempelvis ett certifieringsorgan, men i framtiden kanske en sensor kan stå för verifieringen när det är volymer som ska säkras.

Genom att eliminera den mänskliga handpåläggningen går det också att undanröja risker som korruption och fusk vid certifieringar som till exempel Fairtrade och FSC. 

Konkurrera med hållbarhet
Det projekt som Frida Höjvall leder på RISE, ”Traceability – for sustainable metals and minerals”, utförs inom det Strategiska innovationsprogrammet STRIM, som är en gemensam satsning av Vinnova, Formas och Energimyndigheten.² Fokus ligger på att skapa ett spårbarhetssystem för hållbara metaller för att differentiera marknaden, på samma sätt som FSC har ett system för hållbara skogsbruk.

– Vi vill skapa bra förutsättningar för att kunna konkurrera med hållbar metallproduktion – till exempel genom återvunnet material och koldioxidreduktion, säger hon.

Förstudien som just nu pågår fokuserar på koppar, och i april 2019 kommer de att presentera ett förslag till ett system för den svenska gruvnäringen.