Av: Peter Wiklund | 2021-08-24 (Uppdaterad 22-10-25)

Skärmtid är ett flitigt diskuterat ämne tack den ökade användningen av mobiler och surfplattorbland barn och unga. Men vad säger forskningen om barn och skärmtid – finns det belägg för att skärmanvändning är skadlig och bör begränsas? Vi har talat med forskaren Elza Dunkels.

Att dagens barn och unga har alldeles för mycket ”skärmtid” verkar många experter vara överens om. 2019 gick Världshälsoorganisationen (WHO) ut med en rekommendation om att barn under två år inte bör använda skärmar överhuvudtaget, och att barn mellan två och fem år ska ha högst en timmes skärmtid om dagen.

Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet, är skeptisk till denna rekommendation.

– I sin rapport har de pekat på skärmanvändning som en tänkbar delorsak till ett ökat stillasittande, men det är inget de har kunnat bevisa. Det är ett faktum att stillasittandet gradvis ökade redan innan vi fick skärmar på det sätt som vi har i dag. WHO har fått mycket kritik från forskare för att de har gått ut med detta, säger hon.

Frågan tas också upp i en guide om skärmtid och barn från Statens medieråd. Där lyfts bland annat en forskningsöversikt från Unicef som tar upp att ”det är osannolikt att fysisk inaktivitet orsakas av att tonåringar har mycket skärmtid, utan att det snarare är så att fysiskt inaktiva tonåringar har mer tid att tillbringa med sina skärmar”.

Forskaren Elza Dunkels. Foto: Roger Turesson/DN.

Skärmtid inte ensam orsak till sämre syn

Det dyker också upp återkommande varningar om att ökad skärmanvändning leder till att allt fler blir beroende av glasögon. Även det ifrågasätter Elza Dunkels.

– Det påståendet stämmer inte heller om man tittar på en längre tidsperiod. Det går att se synförsämringar ända sedan vi fick elektricitet. Ögonexperter menar att det beror på att vi är inne för mycket, eftersom det i sin tur innebär att vi inte flyttar synfokus i samma utsträckning som när vi rör oss ute. Alltså om målet är att ha så bra syn som möjligt, tillägger hon.

I och för sig är det där med försämrad syn ändå korrekt, eftersom det går att se en nedåtgående kurva sedan vi började använda skärmar flitigt. Men kurvan pekade alltså nedåt redan tidigare.

Tiden inte avgörande

Elza poängterar att det ideligen händer att någon lyfter ut ett visst utsnitt av ett forskningsresultat och drar sina egna slutsatser. 

– Det är inte lögn, men det är vilseledande. Och jag förstår absolut att det som förälder är lätt dras med i den typen av slutsatser, eftersom de upprepas så många gånger. Och man är – helt naturligt – mycket uppmärksam på allt som kan vara skadligt för ens barn.

Elza Dunkels har forskat om barns och ungas nätanvändning ända sedan slutet av 1990-talet och är flitigt anlitad som föreläsare och expert inom sina forskningsområden. Hon menar att det är fel att klumpa ihop allt som görs vid en skärm till ett begrepp som ”skärmtid”.

– Det som kallas skärmtid rymmer så otroligt många aktiviteter, och det går absolut inte att göra en generell bedömning av hur mycket en viss individ ska använda sin skärm. Det avgörande är inte tiden, utan vad barnet gör vid sin skärm och hur sammanhanget ser ut.

Någon kan till exempel använda sin skärm för att hitta och kommunicera med vänner, eller att leta fram information om något viktigt. Medan ett annat barn hamnar i situationer med kränkningar eller helt enkelt sitter stilla för mycket med sin skärm.

"Det avgörande är inte tiden, utan vad barnet gör vid sin skärm och hur sammanhanget ser ut."

– Elza Dunkels