Information: Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse. Fortsätter du använda webbplatsen accepterar du att cookies används. Läs mer

Digitala vårdlösningar för kvalitet

Publicerad: 2017-02-13 12:20 | Taggar: Kategorier:

Befolkningen lever allt längre och det sätter press på sjukvården, som behöver förnyas för att kunna upprätthålla kvaliteten framöver. Digitala innovationer kan bli en framgångsfaktor i det arbetet, både för att förebygga vårdbehov och för att kunna möta patienterna på nya sätt.

Vi lever längre, och hinner därmed dra på oss fler krämpor och sjukdomar som behöver omvårdnad. En av de stora utmaningarna för vården framöver är därför att ta hand om behoven från en allt äldre befolkning.

Det har redan nu visat sig att digitala innovationer kan hjälpa äldre bo kvar hemma längre, och dessutom ha ett så normalt liv som möjligt även om man drabbas av åkommor som kräver vård.

Framför allt är det olika typer av sensorer som kan ersätta delar av den manuella övervakning och mätning som skett hittills. Inom både vård och omsorg kan det frigöra tid för exempelvis läkare och hemtjänstpersonal, som då kan ägna sig åt mer kvalitativ kontakt med patienter och brukare.*

Förebyggande lösningar en viktig del
Det samhällsekonomiska behovet för att hitta nya vårdlösningar är tydligt: vård står för runt 10-15 procent av BNP i de flesta utvecklade länder, med USA i topp på närmare 18 procent.1 Digitala innovationer och metoder inom vården kan medföra besparingar på upp till 25 procent av de totala vårdkostnaderna fram till år 2025, enligt en rapport från McKinsey.

Det handlar inte enbart om att förändra befintliga vårdlösningar, utan även i hög grad om att skapa nya lösningar som fungerar förebyggande. En trolig utmaning framöver blir att ta hand om vårdbehovet som har uppkommit av att allt fler har stillasittande arbeten. Vad detta kommer innebära för folkhälsan är det ingen som vet än, men att det påverkar är forskarna överens om.2

För att förebygga problemen med stillasittande kan olika typer av wearables göra nytta, där aktivitetsarmband eller smarta klockor både mäter och uppmuntrar rörelse och aktivitet. Andra bärbara prylar hjälper användaren att hålla koll på hållningen för att förebygga ryggbesvär, ett folkhälsoproblem som förvärras av stillasittande.3

Ett annat exempel på en förebyggande åtgärd, där vården är inriktad på prevention, är att med hjälp av en smart våg följa vikten hos en person med hjärtsvikt. Viktdata och analyser skickas löpande till vårdpersonalen som snabbt kan justera medicinen i ett tidigt skede – och därmed undvika behovet av akutvård.

Allt fler med diabetes
Det finns också många aktörer som engagerar sig i att hitta nya sätt att hantera diabetes lättare. Enligt WHO fanns det 422 miljoner människor som levde med diabetes år 2014, vilket var en ökning från 108 miljoner år 1980. Ökningstakten förväntas vara hög även fortsättningsvis.4

En av dessa aktörer är det svenska företaget Ascilion som utvecklar en metod för att kunna mäta blodsockerhalten enklare och mer korrekt än med dagens verktyg. Det finns också innovationer som ger löpande mätningar på olika sätt, till exempel med ett armband eller med kontaktlinser. Kontaktlinser kan dessutom användas för andra typer av mätningar, bland annat för att hantera glaukom (grön starr).

Kontakter på nya sätt
Virtuella vårdkontakter är ett annat område som ska göra att vården kan upprätthålla en god kvalitet framöver. I Jämtland testar man att använda ”virtuella hälsorum” där det finns ett antal olika apparater som patienten kan använda för att exempelvis kontrollera blodtrycket eller ta blod-, blodsocker- och Waranprover. Rummet är obemannat men via en skärm och videolänk kan patienten ha direktkontakt med vårdpersonal, till exempel sin läkare.

Virtuella vårdcentraler som Kry och Mindoktor visar hur tekniken kan användas för att skapa nya metoder som förenklar och effektiviserar vårdkontakten.

Även så kallade vårdslussar har visat sig vara ett framgångsrikt sätt att ge ”rätt” patienter den läkartid som behövs. I ett engelskt försök visade det sig att det webbaserade diagnosverktyget i kombination egenvård hjälpte en femtedel av patienterna. Digital konsultation med sjuksköterska eller läkare räckte för mer än hälften av de kvarvarande, och således var det bara en mindre del som verkligen hade behov av ett fysiskt möte.

 

*Några av de vårdtjänster som redan i dag kan placeras i hemmet:
Blodtrycksmanschett. Blodtrycksmätning kan utföras själv, där resultaten är möjliga att dela med familj och sjukvårdspersonal vid behov.
Smart personvåg. Viktinformationen lagras säkert och kan larma om kroppen samlar på sig vätska (en indikation på högt blodtryck).
Medicinpåminnelse med kvittens. Sensorförsett medicinskåp eller medicinburk innebär att anhöriga kan få larm om dessa inte öppnats inom ett visst tidsspann.
Passivitetslarm. En uppkopplad rörelsesensor som meddelar om ingen rört sig rummet under ett visst tidsintervall.
Nattkamera. Ger hemtjänstpersonal möjlighet att titta till vårdtagaren under natten utan att genomföra nattliga tillsynsbesök.
Liggsensor. Sensorförsedd säng informerar larmar om vårdtagaren ligger stilla för länge eller behöver hjälp att komma upp.

Källor:
1Kairo's Future
2 Folkhälsomyndigheten
3Läs om några prylar här.
4WHO

Läs också
Standarder efterfrågas inom e-hälsa
Så kan drönare hjälpa vid katastrofer
Sensorer hjälper epileptiker stoppa anfall

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste om trender, teknik och digitalt i din inbox.

Vad tycker du om den här sidan?

Observera att detta bara gäller synpunkter ang. förbättringar av Telia.se. Vi hanterar inte kundärenden. Alla synpunkter sparas.

Tack för ditt bidrag!

Vad tycker du om den här sidan?

Observera att detta bara gäller synpunkter ang. förbättringar av Telia.se. Vi hanterar inte kundärenden. Alla synpunkter sparas.

Tack för ditt bidrag!

cf-close-icon cf-add-round-icon cf-remove-round-icon cf-star-icon cf-check-icon
close information navigation-arrow-down navigation-arrow-right panic playbutton