Låt teknologin ligga ett steg före

Publicerad: 2016-02-03 12:30 | Kategorier:

Vad kommer först – behovet eller lösningen? Det varierar, men det är inte ovanligt att teknologin gör framsteg som ännu inte är ”användbara”. Något som är helt i sin ordning, menar Mischa Dohler, professor på King’s College i London.

De tidiga smartphone-modellerna rymde väldigt många fler möjligheter än de allra flesta användarna var redo att nyttja. Och det är inte första gången teknologisk utveckling har föregått ett behov, det konstaterar Mischa Dohler, professor i Wireless Communications på King’s College i London.

Han ger bilen som ett betydligt tidigare exempel på detta, då bilens kapacitet länge fick begränsas eftersom dåtidens samhälle inte var redo.

– Jag tycker att det är helt rätt att dra den teknologiska utvecklingen så långt det går, oavsett om det finns ett existerande behov eller ej. Däremot bör det finnas en idé om att det går att generera en efterfrågan på sikt; det finns forskning som visar att vi människor behöver omkring tio år för att anpassa oss till stora teknologiska genombrott, säger han.

Snabb utveckling att vänta

Mischa Dohler jämställer dagens mognadsgrad inom Internet of Things med situationen för internet i mitten av 1990-talet.

– Alla pratar om det och är – i stort sett – överens om att detta är framtiden. Men riktigt hur det ska användas och hur framtiden kommer att se ut är det ingen som vågar, eller kan, uttala sig om. Det enda vi kan vara säkra på är att när utvecklingen väl sätter fart på allvar, då kommer det att gå fort. Som med internet.

Det är vanligt att höra uppmaningar om att ”riva silos” i företaget för att kunna hänga med i den utveckling som har startat. Mischa Dohler håller delvis med.

– De behöver inte nödvändigtvis rivas, men för att Internet of Things verkligen ska kunna göra nytta i ett företag så måste alla inom organisationen veta hur just deras roll påverkas av tekniken – och hur de kan agera för att stödja den reviderade affärsmodellen. Här finns inte utrymme för några undantag; all verksamhet i hela företaget måste anpassas till Internet of Things.

Ekonomi för data saknas
Än så länge halkar användningen och därmed nyttan av all genererad data efter, enligt Mischa Dohler.

– Hur mycket en databit värd? Vi har inget sätt att hantera information i ekonomiska termer, men det är något som kommer att växa fram.

Dessutom finns det i dagens läge två stora grupper av data som är lika lätta att blanda som olja och vatten, anser han: de data som är mer personliga respektive de som genereras i någon form av kommersiella eller offentliga applikationer.

– Man kan se det som B2C- respektive B2B-data, och genom att kombinera dem skulle vi öppna dörren till en helt ny data-ekonomi. I dag finns det omkring tre miljarder IoT-prylar som används dagligen: våra mobiler. Var och en innehåller drygt ett dussin sensorer. Tänk om vi kunde använda all denna data fritt, och att vi hade förtroendet att kombinera den med B2B-data från olika håll…

Sjukvården ett tydligt exempel
Han exemplifierar med den tänkbara nyttan för en akutmottagning på ett sjukhus, där B2C-sensorerna från mobilen, eller IoT-prylar inom hälso-/fitness-området, skulle kunna sammanfogas med aktuell B2B-data från den medicinska utrustningen – för att ge en närmast fullständig bild av personens hälsotillstånd under de senaste dagarna.

– Det skulle underlätta behandlingen otroligt mycket, jämfört med att i dagens läge enbart ha tillgång till ögonblicksbilder från sjukhusutrustningen.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste om trender, teknik och digitalt i din inbox.

Tyck till
navigation-arrow-right