Flextid – inte bara för morgontrötta

Publicerad: 2015-12-10 09:48 | Kategorier:

Enligt forskarna är dygnsrytmen genetiskt styrd och morgontrötta skulle kunna prestera betydligt bättre på arbetet om det gick att anpassa arbetstiden efter detta. En ökad flextid kan gynna både medarbetare och företag.

Känns allt nattsvart när väckarklockan ringer på morgonen? Du är inte ensam om att vara morgontrött, närmare var fjärde svensk kan klassas som kvällsmänniska. De renodlat morgonpigga är något färre än kvällsmänniskorna, så de flesta personer är mittemellan. De som är kvällsaktiva har svårt att komma igång på morgonen, vilket kan försvåra i såväl arbetslivet som under skolgången.

– Det handlar alltså inte om att de skulle vara latare än morgonmänniskorna, för dygnsrytmen är i grunden genetiskt styrd, säger Torbjörn Åkerstedt, stress- och sömnforskare på Stockholms universitet och Karolinska Institutet.

Bra att börja klockan 10
Han konstaterar att även om det går att slå fast att generna styr så är uppdelningen i morgon- respektive kvällsmänniskor ganska godtycklig – eftersom den bygger på subjektiva bedömningar.

– Men vi har kommit fram till att uppskattningsvis mellan 20 och 25 procent är kvällsmänniskor. Om en lämplig starttid för arbetsdagen för de som inte är utpräglade morgon- eller kvällsmänniskor är klockan 8, så skulle det vara bra för de flesta kvällspigga att börja klockan 10 istället.

Detta innebär att många – såväl medarbetare som arbetsgivare – skulle kunna dra nytta av att ha en flextid som sträcker sig fram till 10-tiden på förmiddagen.

– För kvällsmänniskorna skulle det givetvis leda till att de hade en bättre prestationsförmåga under arbetsdagen. Om man samtidigt sträcker ut flextiden även åt andra hållet, så att de morgonpigga kan börja före klockan 8, kommer även de att vinna på det genom att de kan gå hem tidigare om dagarna.

Vanligare med flextid
Torbjörn Åkerstedt har märkt att det har blivit allt vanligare med åtminstone en viss flextid, som regel en timme under morgon respektive eftermiddag. Han kopplar det till att ett ökat antal arbetsuppgifter numera går att utföra på distans.

– Överhuvudtaget går vi mot att allt fler har relativt självständiga skrivbordsjobb, och andelen arbeten som kräver fysisk närvaro på en viss plats en viss tid minskar.

Han ser också att det finns andra tänkbara vinster med en ökad grad av flextid:

– Givetvis skulle även bland annat småbarnsföräldrar ha lättare att få ihop sin vardag. Dessutom blir det inte samma koncentrerade trafikbelastning vid rusningstiderna som idag när man sprider ut arbetstiderna på det sättet.

OM FLEXTID:
* Goda möjligheter att påverka sina arbetstider minskar risken för sjukskrivning och förtidspensionering. (Källa: Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet)

* De som är födda under sent åttiotal och under nittiotalet inte tycker att produktivitet borde mätas i antal timmar på arbetsplatsen utan i resultatet av det faktiskt utförda arbetet. En betydande andel anställda ur samtliga generationer värdesätter till och med ett flexibelt schema så högt att det skulle vara värt lägre lön och fördröja befordringar. (Källa: PwC – Next Gen, Global Generation Study)

Läs mer om flexibla arbetstider här.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Få det senaste om trender, teknik och digitalt i din inbox.

Tyck till
navigation-arrow-right