Sjuksköterskor drabbas hårt av digitalisering

Sjukvården har länge dragits med ett allvarligt och växande problem. Dålig arbetsmiljö skapar stress, sjukskrivningar och en ännu sämre arbetsmiljö. Den nedåtgående spiralen är ett faktum; högre arbetsbelastning och personalomsättning är skadlig för hela vårdkedjan. En av de hårdast drabbade grupperna är sjuksköterskor.

Förra året påbörjades en helt ny forskningsstudie som ska kartlägga vilken effekt digitalisering och teknik har på sjuksköterskors digitala arbetsmiljö. Forskningsprojektet Digitalisering och dess effekter på sjuksköterskors arbetsmiljö ska undersöka teknikens inverkan på arbetsmiljön för främst sjuksköterskor. Projektet ska löpa under tre års tid.

LÄS ÄVEN: ”Hur mår den svenska vården? Regeringens vision säger att Sverige ska vara bäst på e-hälsa 2025. Men finns förutsättningarna för en digitalisering av vården?”

Unik studie av vårdens digitala arbetsmiljö
En av forskarna i projektet är Minna Salminen Karlsson som är forskare i genusvetenskap vid Uppsala universitet. Genusperspektivet är speciellt viktigt eftersom gruppen sjuksköterskor fortfarande utgörs till största delen av kvinnor. I den här intervjun delar hon med sig av de första preliminära slutsatserna av studien.

• Det här är en unik studie. För det första är digital arbetsmiljö ett ganska nytt begrepp inom forskningen och det har inte gjorts så många studier på området säger Minna Salminen Karlsson.

• Tidigare forskningsstudier har fokuserat på digitaliseringens effekter på läkare men med tanke på att sjuksköterskor är en så stor grupp blir den här studien en viktig del för att förstå hur tekniken påverkar vården i sin helhet.

Genom intervjuer, observationer och enkäter ska forskningsteamet ta reda på hur digitaliseringen påverkar bland annat arbetsmiljö, stress och vårdens kvalitet. Tanken är att resultatet sedan ska kunna användas bland annat vid upphandlingar och kravställning för IT inom vården.

Vad har ni sett för resultat hittills?
• En sak som stod ut ganska tidigt är att det digitala stödet i förvånansvärt liten grad är anpassat efter sjuksköterskornas arbetssituation. Generellt tar administrationen mycket tid och den tiden har man inte riktigt räknat med, vilket skapar stress.

Varför administrationen är en stressfaktor kan enligt Minna bero på att tekniken inte är utformad utifrån de faktiskt behov som finns i verksamheten. Istället för att utforma system och rutiner som sjuksköterskorna måste anpassa sig till borde systemen utformas och anpassas till sjuksköterskornas vardag, i enlighet med så kallad användarcentrerad design.

Slutsatserna är  preliminära och bygger på intervjuer gjorda vid ett universitetssjukhus. För att verkligen dokumentera hur mycket tid som går åt till olika typer av administration och hantering av olika IT-system kan man även göra tidsstudier, något som kanske kommer att göras senare i projektet.

• På en avdelning såg vi till exempel att sjuksköterskorna var tvugna att logga in i tre olika system och dokumentera exakt samma sak. Förutom att det är tidskrävande att logga samma uppgifter på flera olika ställen skapar man även en misstro till systemen. Att inte veta om den information man fört in verkligen hamnar där den ska är en enorm mental stressfaktor som också skapar merjobb säger hon.

Det investeras för lite i hårdvaran
En annan intressant insikt är att investeringar i hårdvaran som till exempel datorer eller andra digitala enheter släpar efter.

• Ofta finns kanske bara tre datorer som ska användas av en hel avdelning. Alla ska använda och logga in på samma dator som dessutom kan vara i ganska dåligt skick. Jämför man med hur stora kostnader man har för t ex medicinsk utrustning är det en anmärkningsvärd skillnad.

Sjuksköterskornas situation skiljer sig från läkarnas och undersköterskornas, mycket beroende på att sjuksköterskorna hamnar mellan dessa två grupper och tvingas ta ett större ansvar. Dels tar de på sig en del administrativa arbetsuppgifter som läkarna inte hinner med (eller inte vill lära sig att utföra) och dels kan de inte delegera vidare vissa uppgifter till undersköterskorna som ofta saknar behörighet.

Vad är det mest överraskande ni kommit fram till så här långt?
• För mig kom det nästan som en chock att det faktiskt är så illa som det är. Man har ju hört om IT-stressen inom vården men det är faktiskt ännu värre än jag trodde. Det finns väldigt många saker som skulle kunna förbättras och jag hoppas att den här studien kan bidra till att förbättra upphandlingar i framtiden.

Läs vår rapport

"EN SJUKSKÖTERSKA SPENDERAR 32 PROCENT AV SIN ARBETSTID ÅT ATT LETA INFORMATION."

close information navigation-arrow-down navigation-arrow-right panic playbutton