"Jävla skitsystem!" När dålig IT gör vården sjuk

Jonas Söderström är IT-konsulten som blev förskräckt över alla dåligt fungerande IT-system att han skrev boken "Jävla Skitsystem! Hur en usel digital arbetsmiljö stressar oss på jobbet".

Nu arbetar han som konsult på UX-byrån InUse som är experter på samspelet mellan mänskligt beteende och digital design. Han är föreläser också om dåliga IT-system och vad man kan göra för att undvika dem.

Jag träffar honom en snöig decemberdag på Stockholmskontoret för att prata digitalisering, digital arbetsmiljö och IT inom vården. Just vården är en bransch som har ett rykte om sig att leva med extra dåliga IT-system och stor IT-relaterad stress. Men vad beror det på och kan man göra något åt det?

Enligt Jonas är en av de vanligaste känslorna när IT-miljön inte fungerar är att ifrågasätta sin egen kompetens.

– “Hur dum kan jag vara?” Är en väldigt vanlig tanke hos användare när de råkar ut för fel som egentligen beror på system som inte är utformade efter mänskligt beteende säger Jonas Söderström.

Är vården särskilt drabbad?
Vården är en stressig miljö och vi hör dagligen om underbemanning och vårdriser. Faktum är att vårdanställda också sjukskrivs på grund av stress i högre utsträckning än andra grupper i samhället.

Det finns många vittnesmål om hur den digitala arbetsmiljön påverkar läkare och sjuksköterskor när de till exempel tvingas logga in och fylla i samma uppgifter i flera olika system. Ibland går det helt fel när system som kan vara bokstavligt talat livsviktiga kraschar och orsakar ett enormt stresspåslag hos de som är beroende av dessa system.

– En av de stora farorna med dåliga IT-system är komplexiteten, säger Jonas. Vi kan utforma de mest perfekta tjänsterna och systemen men när det blir för många interaktioner och friktioner mellan olika system förstår vi till slut inte hur de påverkar varandra och då kan det bli farligt.

Tvärtemot vad man kan tro menar han att vården egentligen inte lider av sämre IT-lösningar än andra branscher. Däremot är det lättare att se effekten av dåliga IT-system i offentlig sektor som vård och skola eftersom det finns en annan insyn än i privata företag.

Att vårdanställda är utsatta för så stor stress i sin digitala arbetsmiljö tror han beror på andra faktorer. Till exempel att den administrativa bördan tar tid från det läkare och sjuksköterskor egentligen tycker är viktigt. Som att behandla patienter.

– När man känner ett personligt ansvar för en annan människa är det lätt att prioritera ner administrationen som ändå behöver göras. Istället för att göra den på arbetstid kanske man tar med den hem. I många fall utan att anmäla det som övertid. Systemen som skulle göra oss mer effektiva har i det hänseendet fått motsatt effekt och leder bara till frustration, merarbete och stress.

Mikrostress gör oss sjuka
En annan av de mekanismer som dålig digital arbetsmiljö föder är microstress. Varje gång vi tvingas vänta på att ett system ska svara, även om det bara är en hundradels sekund, skapas en stressreaktion i kroppen som kommer av att vi inte vet hur länge vi behöver vänta på resultatet.

När vi utsätter oss själva för mängder av sådana små stressreaktioner varje dag leder det till ett konstant stresspåslag som till slut gör oss sjuka.

Ju fler olika system vi behöver hantera, desto fler tillfällen av microstress och i vården är det fullt av sådana tillfällen, lägg sedan till andra stressfaktorer som till exempel underbemanning och hög arbetsbelastning så har vi en tickande stressbomb.

Så vad kan man göra åt det?
När det gäller vården specifikt så har det på senare år kommit flera bra initiativ. Till exempel IT-ronder som är en slags arbetsmiljörond där man går igenom de IT-problem som finns och försöker lösa dem systematiskt.

– IT-ronder är jättebra men det handlar också om att laga ett problem som redan finns. Det är ännu viktigare att se till att de inte uppstår, menar Jonas, och visar på att det faktiskt har hänt saker på området och framför allt är det fler som pratar om digital arbetsmiljö än för 5 år sedan.

På fackförbundet vision har man till exempel tagit fram en verktygslåda för en bättre digital arbetsmiljö. Den innehåller bland annat en enkät för kartläggning av den digitala arbetsmiljön och en checklista inför upphandlingar av nya system.

– Den typen av åtgärder skulle alla kunna jobba med. Det finns egentligen ingenting som säger att digital arbetsmiljö skulle behandlas annorlunda än den fysiska miljön. Arbetsmiljölagen gäller lika mycket i båda fallen.

Att konstruera och upphandla IT-system är alltså inte bara en fråga för IT-avdelningen utan även för HR-avdelningen och faktiskt hela företaget. De system vi väljer kommer att påverka vår vardag på gott och ont, med effektivisering och förbättrade processer eller frustration och stress som följd.

– Med tanke på att stressrelaterade sjukskrivningar är ett växande problem kanske det är dags att börja se över våra jävla skitsystem och göra något åt vår digitala arbetsmiljö på riktigt, avslutar Jonas Söderström.